Underlättade människohandel från ambassaden i Nigeria – döms men slipper straff

Amira Chamdin och Lester Amarh-Kwantreng. Bild ur förundersökningen.
  • Lördag 27 apr 2019 2019-04-27
E-post 1453

SVERIGE Igår kom den fällande domen mot Amira Chamdin som under sin tid som migrationshandlägagre vid Sveriges ambassad i Nigeria 2014 utfärdade 74 Schengenviseringar som Migrationsverket bedömde vara felaktiga. Bakom gärningarna påstås ligga en kärleksrelation med en känd människosmugglare.

På hösten 2014 åkte några anställda vid den svenska ambassaden i Nigeria hem till migrationshandläggaren Amira Chamdin eftersom de var oroliga då de inte fick tag i henne. På köksbordet hittade de ett hundratal viseringsstämplar, något som inga som helst omständigheter fick lämna ambassaden. Då inleddes en granskning som visade på att fler oegentligheter förekommit.

Det skulle bli en lång utredning som tog fyra år, och rättegången höll på i tjugo dagar. Förundersökningen består av mer än fyra tusen sidor.

Chamdin stod åtalad för medhjälp till urkundsförfalskning och 74 fall av grovt tjänstefel, men nu döms hon bara för 23 fall av tjänstefel av normalgraden. Straffet blev villkorlig dom och inga dagsböter. Hon måste dock betala en tiondel av sina kostnader för försvaret, vilket för hennes del landar på 150 000 kronor.

Plötsligt strömmade ghananer in – men det fanns ingen översyn

I september 2013 fick tjänstledigt från sin anställning på Migrationsverket för att arbeta för utrikesdepartementet som andra vice ambassadsekreterare vid Sveriges ambassad i Nigeria, till stor del för att det var svårt att hitta någon som ville åta sig jobbet. Där var hon ansvarig för att utfärda viseringar till Schengenområdet.

Under 2014 steg antalet beviljade viseringar för ghananer som kunde ansöka om visum om de var bosatta i Nigeria och hade giltigt uppehållstillstånd. För hela 2013 beviljades 8 viseringar för ghananer; under de tio första månaderna 2014 hade antalet stigit till 87, varav 84 hade beviljts av Chamdin. Medan det pågick var det ingen som reagerade över detta, men tydlligen var det inte heller någon som hade koll på det.

– Gällande någon kontrollfunktion av statistiken så säger kodexen att det är konsulaten som är ansvariga, vilket i detta fall UD:s ansvar men de vill inte ta i det, uppger en viseringsexpert vid Migrationsverket till polisen.

Romantiken spirar?

Någon gång i början av 2014 träffade Chamdin en ghanansk man vid namn Lester Amarh-Kwantreng. De inledde enligt ett flertal vittnen en kärleksrelation, och detta stöds av sms- och datatrafik dem emellan. Bland annat skriver hon i ett meddelande att hon vill minnas honom så som han hade sjungit för henne på morgonen. Chamdin förnekar emellertid att det skulle röra sig om något annat än en vänskaplig relation.

Lester dömdes 2017 i Tyskland till 2,5 års fängelse för människosmuggling. Att Lester låg bakom de många viseringsansökningarna vid den svenska ambassaden är fastställt. Det har bland annat kunna visas att 55 olika arbetsintyg som bifogats alla var utskrivna på en skrivare som tillhörde Lesters företag.

Lester hade tidigare haft ett arrangemang med en tjänsteman vid den tjeckiska ambassaden i Ghana, där ett vittne som arbetat nära Lester spekulerar i att han erbjudit tjänstemannen prostituerade i utbyte mot beviljade viseringar.

Påtvingad prostitution och misshandel

Det är oklart var alla ghananer som på detta vis fått tillträde till Schengenområdet har tagit vägen, men många har hamnat i Tyskland. Då många inte kunnat betala de runt 10 000 kronor som Lester krävde för att anordna resa och visering har många blivit betalningsskyldiga i efterhand och fått ge honom delar av de inkomster eller bidrag de lyckats få ihop.

I minst ett fall uppges en kvinna på detta sätt förts till Europa för att arbeta som prostituerad i Belgien. Med visering utfärdad av Amira Chamdin.

– [Kvinnan jag hamnade hos] sade åt mig att jag måste gå på gatan som prostituerad. Jag ville vägra men hon sade åt mig att jag måste göra det eftersom jag måste betala tillbaka pengarna. Var tionde dag samlade hon in pengar från alla flickor. Jag måste betala 150 euro i hyra och 200 euro för ståplatsen, och sedan måste jag dessutom betala mina skulder för resan. Jag tror att hon nog måste ha samlat in runt 5000 till 10000 euro från mig. Jag vet inte exakt. Det var under en tidperiod från november till maj, berättar hon i förhör.

Hon berättar också att hon flydde från Belgien till Tyskland efter att hon blivit slagen av kvinnan då en marockansk kund begärde saker som hon inte ville ställa upp på.

Uppenbara felaktigheter

Att ansökningarna var falska var på många sätt uppenbart. De listor över resmål de ansökande skulle besöka var ofta identiska – de skulle till Stockholm för att besöka bland annat Globen, Nationalmuseum (som var stängt för renovering) och ”zoo”. Många av de sökande saknade dessutom ekonomiska tillgångar och hade ingen rimlig möjlighet att betala vare sig för resa eller uppehälle.

Flera av de lokalanställda vittnar om att Chamdin insisterade på att själv ta hand om många av intervjuerna med de sökande, och att inga andra frågor fick ställas än dem som hon förberett. När Chamdin tvingats lämna sin tjänst och intervjuerna hanterades av andra personer blev det tydligt att de sökande inte av att svara på frågor utanför det färdiga frågeformuläret. En person som uppgav sig arbeta med att tillverka dörrar kunde exempelvis inte svara på vilket material som användes.

Att Chamdin friades från misstankarna om grovt tjänstefel och enbart dömdes för ett mindre antal fall av tjänstefel beror i stor utsträckning på att hela historien är rörig och det är oklart vilka direktiv som gällde och vilken praxis som rådde. Innan Chamdin skickades till Nigeria för att vara ansvarig för viseringsfrågor fick hon inte heller någon som helst utbildning i detta. Ytterligare en omständighet som varit henne behjälplig i målet är att ett antal handlingar som borde ha funnits på ambassaden inte kunnat återfinnas.

I de fall där hon dömdes för tjänstefel berodde det på att tingsrätten bedömde att där rådde en uppenbar jävssituation då Chamdin måste ha känt till att dessa viseringsärenden hade en koppling till Lester.

Själv har hon hela tiden hävdat att hon är oskyldig och inte har gjort några fel.

– Jag står för mina beslut och tycker jag gjort rätt efter det jag lärt mig oavsett vad alla experter säger och jag har inte gått någon längre utbildning. Ingen expert har visat mig, som redan från första dag fick skriva beslut själv, säger hon under utredningen.

Efter att hon blev hemskickad från Nigeria på senhösten 2014 fortsatte hennes kontakt med Lester Amarh-Kwantreng, och hon misstänktes för att vid ett tillfälle ha tillverket falska identitetskort av den typ som utfärdas av Migrationsverket till personer med uppehållstillstånd. Dessa skulle hon ha lämnat till Lester i Tyskland, men tingsrätten ansåg inte att bevisningen höll i detta fall.

Chamdin dömdes i Nederländerna för medhjälp till människosmuggling 2015 men fick även då endast villkorlig dom. Hon är tidigare ostraffad i Sverige

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag