Utrikeskrönika: ”Anti-etablissemangspartiet Zivi zid på frammarsch i Kroatien”

Foto: Flickr/Jorge Láscar Kroatiska parlamentsbyggnaden
  • Måndag 30 apr 2018 2018-04-30
E-post 71

Isabelle Eriksson, på plats i Kroatien, skriver om det politiska landskapet i landet, där ett nytt parti som vägrar definiera sig som vänster eller höger växt fram.

Jag befinner mig i Kroatien, EU:s nyaste medlemsland sedan 2013.

Anti-etablissemangpartiet Zivi Zid, (på svenska ungefär ”mänsklig sköld”) med dess ledare Ivan Vilibor Sincic har precis haft sammanträde i Zagreb idag för att presentera det nya partiprogrammet.

Landet som sträcker ut sig längs den Adriatiska kustremsan har 2 år kvar på den nuvarande mandatperioden med sittande koalitionsregering, men redan 2019 är det val till Europaparlamentet.

Den nuvarande regeringen består av det konservativa, kristna HDZ, (Kroatiska demokratiska unionen). Partiet har på senare tid tonat ner sin utpräglade nationalistiska inriktning. De styr tillsammans med socialdemokratiska SDP samt MOST, (Bridge of Independent Lists) som innehar vågmästarrollen.

Jag får kontakt med en talesperson från Zivi Zid och frågar vad de har för mål inför nästa parlamentsval.

“Det kortsiktiga målet är att framtvinga HDZ och SDP i koalition. Det långsiktiga målet är att bli vinnare i nästa val och ta hand om nationen. Vi vinner mycket sympatier via sociala medier och aktivism. Men sociala medier är vårt främsta PR- verktyg.”

Partiet har på det sättet lyckats kommunicera och locka de unga väljarna. Partiet vill genomföra monetära reformer i landet, sänka momsen och slopa det man ser som en undergiven attityd inför ett byråkratiskt Bryssel. De vill även legalisera marijuana.

Parlamentsvalet hålls inte förrän 2020, men redan nu syns en trend att de etablerade partierna tappar i opinionsmätningarna.

I det senaste valet låg valdeltagande på blygsamma 52,4 procent. Zivi zid fick åtta procent men partiet spås nu komma upp i betydligt högre procentsatser i kommande val (i den senaste aprilmätningen från Ipsos fick partiet 13,8 procent).

Jag frågar Zivi Zids talesperson hur Kroatien hanterat flyktingvågen sedan 2015 då det passerade uppemot 600 000 flyktingar och landet fick stänga gränsen.

”Det kroatiska folket vill inte stanna och leva i Kroatien, de flyr någon annanstans, så flyktingar som kommer hit är egentligen inget större problem för oss”.

Kroatiens ekonomi har förstärkts sedan finanskrisen 2008 men landet har fortfarande högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Ungdomsarbetslösheten ligger på skyhöga 50 procent, att jämföra med Sveriges 19,9 procent.

Det återstår att se om Kroatiens unga väljare kommer kunna forma det politiska landskapet i den riktning de önskar.

Isabelle Eriksson rapporterar från Kroatien.

 

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag