Vallokalerna stänger inom en timme – May förväntas vinna
STORBRITANNIEN Klockan 23:00 svensk tid stängs vallokalerna i Storbritannien. I princip samtliga opinionsundersökningar pekar på en seger för konservativa Theresa May gentemot socialdemokratiska Jeremy Corbyn.
Det är mindre än en timme kvar tills vallokalerna i det extrainsatta parlamentsvalet i Storbritannien stänger.
I princip samtliga opinionsundersökningar, med undantag för en, har visat på en klar seger för sittande premiärminister Theresa May, tillhörande de konservativa Tories, gentemot socialdemokraten Jeremy Corbyn tillhörande Labour.
Sett till oddsen hos spelföretagen pekar även dessa för en klar seger där man misstänker att Tories kommer vinna majoriteten av platserna i House of Commons.
För att ett parti ska nå majoritet i parlamentet krävs att de erhåller 326 av de 650 mandaten i House of Commons. 553 mandat fördelas från England, 59 från Skottland, 40 från Wales och 18 från Nordirland.
Valsystemet i Storbritannien skiljer sig från det svenska, för mer information se faktarutorna nedan.
Extravalet utlystes för sju veckor sedan av premiärminister Theresa May som kampanjat mycket på frågan om hur Storbritanniens Brexit-deal ska se ut med EU, en ödesfråga i valet.
Jeremy Corbyn är en kandidat som sticker ut och som få politiska experter har svårt att relatera till. Hans kampanj har parollen ”för de många inte de få” och han säger sig vilja ändra den politiska riktningen i Storbritannien bland annat genom att hejda den massiva nedskärningspolitiken som bedrivits av politikerna de senaste åren.
Han är hatad av den politiska eliten, däribland många toppar inom hans egna parti. Även i Sverige döms han ut.
”Om det är något som kännetecknar både Corbyn och Trump så är det att de i hög grad är icke valbara i ett nationellt val”, skrev Aftonbladets Katrine Marcal i augusti 2015 då Corbyn blev vald till partiledare för Labour.
Corbyn och Labour leder stort bland unga väljare samtidigt som Theresa May och de konservativa dominerar bland de äldre.
Under kvällen har rapporter inkommit från valdistriktet Newcastle-under-Lyme att unga väljare vid Keeleuniversitet inte kunnat rösta eftersom deras namn saknats i röstlängden trots registrering och uppvisande av röstkort.
Proportionella valsystem (Sverige) I Sverige tillämpar vi ett proportionellt valsystem där tanken är att mandatfördelning i hög grad ska stämma överens med röstfördelningen, dvs att om ett parti får 20 procent av rösterna ska partiet även få 20 procent av mandaten. Mandaten fördelas utifrån flermansvalkretsar där partiernas kandidater kämpar om de mandat som tilldelats den specifika valkretsen, exempelvis 10 riksdagsmandat för Län Y. Således är valkretsen ofta värd mer än ett mandat i det nationella parlamentet. Det svenska valsystemet är inte helt proportionellt. Metoden för att räkna ut mandat togs fram av samarbetsregeringen mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet (nuvarande C) och tenderar att missgynna de mindre partierna till förmån för de större. Utöver det har vi procentspärren till riksdagen på 4 procent som även den förhindrar en högre grad av proportionalitet mandat och röster emellan. Majoritära valsystem (Storbritannien) Det brittiska systemet bygger istället på att varje valkrets motsvarar ett mandat. Den kandidat i valkretsen som erhåller flest röster vinner mandatet för valkretsen, varpå rösterna för de andra kandidaterna i valkretsen inte längre räknas. Man behöver inte erhålla majoriteten av rösterna, 50 procent, i valkretsen för att vinna mandatet, det räcker med att man plockat flest röster. Nedan illustreras ett exempel: Detta innebär att mandatfördelningen i parlamentet knappast behöver stå i proportion till hur väljarkåren röstat.
Parti A
Parti B
Parti C
Valkrets 1
50 % (Vinst)
1 %
49 %
Valkrets 2
1 %
50 % (Vinst)
49 %
Totala % av röster:
25,5 %
25,5 %
49%
Totala mandat:
1
1
0
