SVERIGE De rika blir rikare och de fattiga fattigare. Viktiga orsaker är politikernas försämringar av försäkringssystemen samtidigt som kapitalinkomster på ökade bostadspriser och aktier skjuter i höjden.

Inkomstklyftorna i Sverige fortsätter öka, det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort. Andelen medelinkomsttagare minskar medan de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Även klyftan mellan stad och landsbygd fortsätter växa samtidigt som ojämlikheten inom storstadslänen ökar mest. Fenomenet är inte nytt i Sverige, inkomstskillnaderna har ökat sedan 80-talet. Sverige har tidigare varit ett av världens mest jämlika länder. Under 1950-, 60- och 70-talet minskade inkomstklyftorna men idag tillhör Sverige ett av de OECD-länder där klyftorna ökar mest.

Antalet hushåll med låga inkomster är högst i Värmlands, Skånes och Jämtlands län och lägst i Stockholms och Hallands län.

– Störst andel relativt fattiga finns i inlandskommuner och glesbygd. Undantaget är Malmö, som också har en hög andel relativt fattiga jämfört med andra storstäder, säger LO-ekonomen Anna Almqvist till Dagens samhälle

30 av de 50 kommuner där låginkomsttagarna ökar mest återfinns även bland de 50 kommuner som tagit emot flest flyktingar under de senaste fem åren. Om flyktingar inte kommer in på arbetsmarknaden kan det vara ytterligare en faktor som bidrar till ökad ojämlikhet.

En förklaring till varför de fattiga blir fattigare består i de omfattande försämringarna av försäkringssystemen som de socialdemokratiska och borgerliga regeringarna genomfört sedan 2000-talets början.

– De med låga inkomster har halkat efter. Försäkringssystemen är inte lika utjämnande längre, vilket framför allt slår igenom under 2000-talet, säger Almqvist.

Av de 20 kommuner som har högst andel höginkomsttagare är 14 belägna i Stockholms län. Två ligger utanför Malmö, Vellinge och Lomma, och en ligger utanför Göteborg, Kungsbacka. I Stockholmskommunen Danderyd har vart tredje hushåll minst dubbla medianinkomsten. De rikas ökade rikedom förklaras främst genom ökade kapitalinkomster.

Enligt SCB stod kapitalinkomsterna 1995 för 3 procent av hushållens totala disponibla inkomster. Tio år senare, 2015 motsvarade kapitalinkomsterna 15 procent. Nästan 90 procent av kapitalinkomsterna tillfaller den tiondel av befolkningen med högst inkomst. Kapitalinkomsterna består främst av bostäders prisuppgång och aktieinnehav, rapporterar Dagens Samhälle.