STOCKHOLM Under riksdagens partiledardebatt på onsdagen ställde Annie Lööf (C) Jimmie Åkesson (SD) mot väggen om hur Sverige ska klara välfärden utan asylinvandring. Åkesson svarade att välfärden snarare kommer att gynnas av att tillflödet av migranter stoppas.

Under partiledardebatten begärde Annie Lööf replik på Jimmie Åkesson. Enligt Lööf kommer Sverigedemokraternas migrationspolitik, med stopp för asylinvandringen och ökad återvandring, slå mot välfärden.

– En bransch som redan i dag är beroende av det arbete som utförs av utlandsfödda människor, sade Centerledaren.

Vårdpersonalen måste öka med 80 000 de närmaste fem åren, enligt Lööf. Hon undrade hur det ska gå till utan invandring.

I Åkessons replik pekade han på att invandringen till Sverige snarare förvärrar situationen i välfärden.

– Det är inte i första hand människor med asylinvandring som bakgrund eller anhöriga till asylinvandrare som kommer att rädda välfärden. Faktum är, och det här är alla överens om, att det är en grupp som belastar välfärden i dag och kommer att göra det för väldigt lång tid framöver.

Flyktinginvandringen en nettokostnad

Annie Lööf upprepade frågan om var SD ska ”hitta” de 80 000 personer som vården behöver under de kommande åren, om man samtidigt vill stoppa asylinvandringen och satsa på återvandring.

Åkesson svarade att hans migrationspolitik kommer att minska behoven i vården.

– Det regeringen och Annie Lööf gör är att öka behoven i välfärden genom att ytterligare öka invandringen och ha ett fullständigt ointresse för att människor som inte bör vara här eller behöver vara här ska kunna återvända. Det är dålig politik, sade han.

En som har forskat om invandringens lönsamhet är nationalekonomen Joakim Ruist. I fjol presenterade han forskning som visar att flyktinginvandringen utgör en nettokostnad för de offentliga finanserna, och att en genomsnittlig flykting kostar 74 000 kronor per år under hela sin livstid.

Larm om språkförbistring i vården

Förra året rapporterade Sveriges Radio att Bjurholms kommun tog in nyanlända för att fylla behovet av personal inom äldreomsorgen. Problemet var bara att de inte kunde tillräckligt bra svenska.

– Det blir jättejobbigt för gamlingar som inte förstår dem, och de förstår inte gamlingar, och de förstår inte informationen vi ger dem, sade fackförbundet Kommunals lokala företrädare Margreth Jakobsson till radion.

Nyligen kom samma fackförbund ut med en enkätundersökning där skyddsombud har fått svara på frågor om språkförbistringen inom vård och omsorg.

På frågan om språkbrister leder till problem i vård- och omsorgskvaliteten eller patientsäkerheten svarade hela 73 procent ja och bara 7 procent nej. 20 procent av de svarande visste inte.

”Det blir mer oro bland brukare. Det sker ofta missuppfattningar vilket gör att vissa uppgifter ej blir gjorda. Det läggs mer uppgifter på övrig personal, det är en ständig inskolning och kontrollerande, ofta ett dubbelarbete”, uppgav ett av skyddsombuden.