Handikappade personer hämtas från utlandet för att söka assistansersättning med anhöriga som assistenter. Det är ett exempel på den ökande brottslighet mot välfärdssystemen som Polisen, Försäkringskassan och Ekobrottsmyndigheten uppmärksammade med en presskonferens på tisdagen. Bedrägerier mot välfärdssystemen har tidigare kopplats till organiserad brottslighet i samband med storsatsningen mot organiserad brottslighet i Södertälje, där flera stora härvor avslöjades.

På torsdagen höll polisen, Försäkringskassan och Ekobrottsmyndigheten en presskonferens om den organiserade brottsligheten där man uppmärksammade fenomenet ”välfärdsbrottslighet”.

– Den organiserade brottsligheten handlar inte bara om skjutningar och sprängningar. Den bedrivs också genom företag som skapar en legal fasad för att dölja brottslighet, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten på polisens nationella operativa avdelning, enligt SVT Nyheter.

– Vi ser en ökning av välfärdsbrottsligheten, den sker systematiskt av de kriminella nätverken, fortsätter Staaf.

I en lägesrapport tar man upp exempel på brottslighet som riktar sig mot välfärdssystemet, som organiserade upplägg där funktionsnedsatta hämtas från utlandet till Sverige för att man ska kunna söka assistansersättning med anhöriga som assistenter.

– Vi har stora problem med brottsligheten vad gäller assistansersättningen. Det handlar om omfattande belopp, säger Per Eleblad på Försäkringskassan.

Arbetskraftsinvandringen inom assistans har fyrdubblats sedan 2009 enligt statistik från Migrationsverket, och problemet med bedrägerier inom arbetskraftsinvandring för assistenter uppmärksammades i september i år av Migrationsverket.

– Personen kan till exempel ha betalat för att få ett anställningserbjudande och på så sätt få resa in i Sverige på ett smidigt sätt, sade Erik Holmgren, enhetschef på Migrationsverkets arbetstillståndsenhet i Stockholm, till P4 Örebro.

Läs även: Fler anhöriga än arbetskraftsinvandrare från Irak och Syrien

Enligt LO-ekonomen Torbjörn Hållö är det som framförallt arbetskraftsinvandringen som driver den fortsatt höga invandringen till Sverige. I ett inlägg på Twitter skriver Hållö att ”i år kommer sannolikt närmare 50 000 personer ink anhöriga få uppehållstillstånd i kategorin arbetskraft”.

Mycket prat bland partierna om vikten av stram flyktingpolitik

Men det som driver Sveriges fortsatt höga invandring är s.k "arbetskraftsinvandring" från utanför EU/EES

I år kommer sannolikt närmare 50 000 personer ink anhöriga få uppehållstillstånd i kategorin arbetskraft

->

— torbjörn hållö (@torbjornhallo) October 17, 2019

Hållö konstaterar också att ”arbetskraftsinvandring är idag omfattande från många typiska flyktingländer. Och det som är slående är att antalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare är HÖGRE än antalet faktiska arbetskraftsinvandrare från dessa länder Detta är möjligt delvis pg försörjningskrav saknas”.

Arbetskraftsinvandring är idag omfattande från många typiska flyktingländer.

Och det som är slående är att antalet anhöriga till arbetskraftsinvandrare är HÖGRE än antalet faktiska arbetskraftsinvandrare från dessa länder

Detta är möjligt delvis pg försörjningskrav saknas

->

— torbjörn hållö (@torbjornhallo) October 17, 2019

Välfärdsbrottslighet kopplas inte bara till arbetskraftsinvandring och är inget nytt fenomen. I samband med ”Tore II”, en storsatsning mot organiserad brottslighet i Södertälje som inleddes 2010 där polisen samarbetade med tolv myndigheter avslöjades flera härvor med välfärdsbrott.

Hemtjänsthärvan: Ett hemtjänstföretag fakturerade Södertälje kommun sammanlagt 6,7 miljoner på falska grunder. Fem personer inklusive företagets VD åtalades för bland annat grovt bedrägeri. Fyra av dem fälldes, och VD:n dömdes till ett år och tre månaders fängelse. VD:n överklagade domen till Hovrätten som sänkte straffet till ett års fängelse.

Jomehärvan: Ännu en härva inom hemtjänst, där hemtjänstföretaget Jome lurade till sig 5,2 miljoner från Södertälje kommun och 1,6 miljoner från Arbetsförmedlingen. Både ledning, assistenter och brukare var enligt åklagare inblandade i bedrägeriet. 32 personer inklusive företagets VD Silva Gündüz åtalades för bedrägeribrott.

Svea Hovrätt dömde 20 personer för bedrägeribrottslighet i november 2018. Silva Gündüz dömdes till fyra års fängelse av Hovrätten.

Kyrkohärvan: 17 personer med kopplingar till Syrisk-ortodoxa kyrkan, inklusive den tidigare ordföranden Halef Halef, åtalades för att ha lurat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på 6 miljoner kronor i form av bidrag till föreningar och enskilda personer.

I januari 2018 fastställde Hovrätten domen mot Halef Halef på tre år och sex månaders fängelse för urkundsförfalskning och medhjälp till grovt bidragsbrott. Tillgångar på 3,6 miljoner blev frysta, och fem andra åtalade dömdes även i Hovrätten.

Assistanshärvan: Chefer och assistenter på företaget  Elma Assistans bedrog Försäkringskassan på sammanlagt 29 miljoner kronor genom att skriva falska tidrapporter för assistenter som inte arbetat samtidigt som funktionshindrade lämnades utan hjälp.

35 personer åtalades och 34 av dem dömdes i Tingsrätten. Huvudmännen dömdes till fängelsestraff på sex år respektive fyra år och nio månader. 18 personer dömdes till fängelsestraff på mellan tre år och fyra månader. 10 personer dömdes till villkorlig dom och samhällstjänst. Domen överklagades till Hovrätten som skärpte straffet för den ena huvudmannen med nio månader.