Flera mordutredande poliser träder nu fram och totalsågar polismyndigheten i en stor artikel i Svenska Dagbladet. Poliserna, där en del uppträder under eget namn medan andra är anonyma, vittnar om en myndighet där kompetensen är lägre än tidigare och flera centrala funktioner inte fungerar.

– De ansvariga kommer säga att kritiken bara handlar om missnöje hos enskilda eller att ett misstag var en engångshändelse. Det är väldigt svårt att granska polisens kompetensnivå, säger en anonym polis till SvD.

Uppklarningen av gängmord har sjunkit till en mycket låg nivå i Sverige, och skulle varit ännu längre utan hjälp från fransk polis och amerikanska FBI, som delat med sig av material från krypterade chattar.

Rikspolischef Anders Thornberg har tidigare sagt till SvD att den låga uppklarningsgraden beror på att antalet skjutningar är så högt och att ingen vågar vittna, men att polisen gör ”vårt allra bästa” med de resurser som finns.

Läs även: Rikspolischef Thornberg: ”Fortfarande tryggt i vårt land”

Men enligt de poliser SvD talat med beror den låga uppklarningen snarare på dålig organisation, inkompetens och nyckelfunktioner som inte fungerar som de ska.

– De senaste årens facit säger allt. Vårt resultat är för dåligt, vi avslutar för få ärenden och får för få domar. Men vi varken analyserar eller utvärderar varför vi inte når fram. Vi har inte varit så här dåliga på 20 år, säger Jacob van Rooij till SvD.

Van Rooij var tidigare gruppchef på en utredninssektion för grova brott i Stockholm, men har lämnat tjänsten då han inte kunde stå för det dåliga arbete man presterade.

– Jag håller inte med om att det är resursbrist som är orsaken. Jag tycker vi är felorganiserade. Men det blev alltid bara tyst när jag lyfte det, säger han.

Ett exempel är DNA-analyser från  Nationellt forensiskt centrum, NFC, där väntetiden är så lång att det händer att annan viktig bevisning har raderats när resultaten väl kommer in enligt Van Rooij.

En annan polis, Andreas Ek, berättar att NFC på eget bevåg valde bort att analysera ett objekt som Andreas ansåg viktigt för utredningen.

– En person som inte varit på platsen, som inte är polis, som inte är kriminaltekniker körde över mig. Jag blev riktigt förbannad. Klart att man ska ha en dialog om NFC:s begränsningar, men vid ett mordfall måste man försöka tömma ut allt.

En utredning SvD fått insyn i visar hur en misstänkt mördare kan ha undkommit straff tack vare att NFC enbart analyserat en sida av en blodig handduk som man misstänkte använts för att torka av en kniv. De konstaterade att den blodiga sidan enbart innehöll mordoffrets DNA, utan att analysera den andra sidan som gärningsmannen sannolikt höll i.

Läs även: Lärare larmar om lågbegåvade polisstudenter

De poliser SvD talat med vittnar också om låg kvalitet på tömning av mobiler och annan it-forensik, eftersökta som inte dyker upp i register och utredande poliser som saknar kompetens.

En polis berättar att han blev chockad när han mötte den grupp poliser som skulle hjälpa honom med en utredning. I gruppen ingick en nyutexaminerad polis med sex veckors erfarenhet och en civilanställd som inte kunde svenska.

– Hur skulle jag kunna lösa ett mord med de här personerna? I bästa fall hade de kunnat hitta en bortsprungen katt. Jag fick detaljstyra allt! berättar polisen som vill vara anonym.

Brottsutredaren Caroline Asplund menar att polisledningen skyller ifrån sig genom att hävda att hela samhället ska ta ansvar för brottsvågen.

– Ledningen talar ofta att hela samhällets ska ta ansvar, men att utreda brott är bara polisens jobb, säger hon till SvD.

Enligt Asplund riskerar kraven på mer resurser och fler poliser att skymma huvudfrågan, som är det dåliga polisarbetet.

– Vår lägstanivå är fortfarande horribelt låg. Fokus i debatten är ständigt fler poliser, och då stängs fönstret för att kritisera polisen och gå till botten med vad den låga uppklarningen beror på, menar hon.

Läs även: Polisens begåvningskrav sänks ytterligare