I förra veckan presenterade regeringen landets nya kärnkraftssamordnare Carl Berglöf, för närvarande kärnkraftsexpert hos branschorganisationen Energiföretagen. Han har en doktorsexamen i reaktorfysik från KTH och har arbetat sex år på Vattenfall med bland annat planering av ny kärnkraft.

– Samordnaren kommer att ha en central roll i att snabba på utbyggnaden av ny kärnkraft och driva på de åtgärder som krävs för att färdplanen för ny kärnkraft i Sverige ska kunna genomföras, sa energi- och näringsminister Ebba Busch på pressträffen där Berglöf presenterades.

I en intervju med Tidningen Näringslivet säger Berglöf att utnämningen ”känns väldigt hedrande och spännande”.

– Jag har ju arbetat som sakkunnig tidigare men nu hamnar jag i en position där man kanske vill ställa mig mot väggen, så det blir ju en ny erfarenhet. Som tur är finns det ju en massa bra svar på alla förutfattade meningar kring kärnkraft. Så jag känner mig rätt trygg med det, säger han till tidningen.

Under pressträffen tillfrågades Berglöf om Uruguay, som i stort sett klarar sig på så kallat förnybara energikällor. Då svarade Berglöf att Uruguays förutsättningar skiljer sig från Sveriges, vilket han förklarar i närmare detalj för Tidningen Näringslivet.

– Uruguay är ett land som får sin främsta inkomst från jordbruket med en energianvändning som är tre gånger lägre per invånare än Sverige, så jag tycker att det är lite som att jämföra äpplen och päron, säger Berglöf och fortsätter:

– Inget ont om Uruguay, men jag gissar att människorna där nog gärna skulle byta sitt elsystem med det svenska om de fick den chansen – givet den starka industriella utveckling och välfärd vi har i Sverige.

Berglöf påpekar att alla länder som har en fossilfri elproduktion antingen har haft tur rent geografiskt med mycket vattenkraft eller geotermisk energi, eller så har man byggt sig till det, som Sverige gjorde med kärnkraften.

– I Sverige har vi förvisso mycket vattenkraft i norr, men vi hade inte tillräckligt tur eftersom vi har hög elanvändning men inte samma älvar i södra Sverige vilket är varför vi eldade olja och kol i södra Sverige fram tills vi byggde ut kärnkraften på 70- och 80-talen.

– Vi skapade då ett av världens bästa energisystem både sett till produktion, konsumtion och överföring. Vi har tappat lite av det nu och behöver bygga upp det igen samtidigt som vi fördubblar elsystemet, säger Berglöf, som tycker att regeringens plan på att bygga ut kärnkraften med motsvarande två stora reaktorer till 2035 och tio stora reaktorer till 2045 är realistisk.

– Absolut. Det kommer inte bli lätt. Vi har inte byggt kärnkraft på länge men vi har klarat det förr och vi kan klara det igen. Det här är vad som måste göras om vi vill ställa om industrin och bli fossilfria och samtidigt ha ett robust och kostnadseffektivt elsystem.

Läs även: 14 industriledare: ”Sverige behöver kärnkraft”