Postnords välbetalda vd Annemarie Gardshol vill nu få tillåtelse att försämra postens service ytterligare för att undvika framtida brakförluster, rapporterar Dagens Nyheter.

Postnords vd Annemarie Gardshol lön har tok-höjts i flera år i rad. År 2022 fick hon en löneökning på 19 procent, vilket gav en månadslön på drygt 842 000 kronor i månaden samtidigt som brevbärarna endast fick en löneökning på 2,7 procent.

– Det är provocerande och jag förstår att våra medlemmar tycker att det är orättvist, kommenterade Sandra Svensk, ordförande för fackförbundet Seko Posten, Gardshols löneökning år 2022 till Sekotidningen.

Även 2021 fick Garshol en rejäl löneökning på 20 procent. Den ökningen menade Svensk var mer motiverad, då Gardshol i samband med det bytte roll och blev tillförordnad vd för hela koncernen och inte endast Postnord Sverige.

– Jag tycker att en vd ska ha en relevant lön och såklart måste man titta på hur marknaden ser ut. Men det här handlar inte bara om att få en relevant lön, det handlar om ett lönelyft mitt inne i en pandemi där våra medlemmar fick stå tillbaka, sade Sandra Svensk.

Enligt Brevbärarupproret, som bedriver en namninsamling mot extrema chefslöner, ska hennes lön ha höjts igen, så att hon år 2024 tjänar 899 083 kronor i månaden. Nyheter Idag har emellertid inte kunnat verifiera den uppgiften under pågående påskhelg.

Samtidigt har Postnord både försämrat och fördyrat sin service. År 2022 övergick man till att dela ut brev varannan dag, och i januari i år höjdes priset för inrikes porto från 15 till 18 kronor.

Trots det har Postnord inte lyckats uppfylla lagen som säger att 95 procent av alla brev ska komma fram inom två dagar. År 2022 kom 94,7 procent av breven i tid, år 2023 var siffran 93,2, och i december samma år hade siffran sjunkit till 89,86 procent enligt interna siffror som Dagens Nyheter har tagit del av.

Nu vill Gardshol sänka kravet så att 85 procent av breven ska levereras inom tre dagar och 97 procent inom fem dagar.

Gardshol stödjer sig på den parlamentariska postfinansieringsutredningen som var klar i januari 2023 och hade som förslag att sänka kraven, så att 95 procent av breven kommer fram inom tre dagar.

– Jag vill ha ett beslut från regeringen utifrån postfinansieringsutredningens förslag. Det handlar om att lätta på servicekraven. Om man bara släpper ratten och tror att det här ska lösa sig av sig själv så har man inte förstått problembilden, säger Gardshol till DN.

Postfinansieringsutredningen föreslog även att man ska se över att ge statsstöd när samhällsuppdraget medför en betydande kostnad. I utredningen, som bygger på Postnords siffror, anges att brevutdelningen kommer gå med 200 miljoner i förlust i år, 1 miljard i förlust år 2028 och 1,3 miljarder i förlust år 2030.

En anledning är att brevvolymerna minskat med mellan 10 och 15 procent per år sedan millennieskiftet, samtidigt som man har fasta kostnader för brevutdelningen på omkring 80 procent.

– Jag är inte orolig för Postnord. Vi kan bära förluster under en tid. Men vi kan inte spara oss ur detta. Vi måste få en ändring av servicekraven. Annars är jag orolig för den svenska postservicen, säger Gardshol till DN.

– Om inget händer kan vi behöva avsäga oss samhällsuppdraget. Det är det jag menar med att jag är orolig över den svenska postservicen. Vem ska då dela ut post till svenska folket?

Läs även: Postnords vd får tokhöjd lön

Läs även: Larmar om kaos på Postnord: ”Vi har ett samhällsuppdrag som vi måste skita i”

Läs även: Nu svarar Postnord på kritiken: ”Tufft ekonomiskt läge”