SVERIGE Ökad grov brottslighet, utanförskapsområden, flyktingkrisen med fullsatta asylboenden och inte minst terrorhoten håller på att knäcka rättsväsendet. Chefsåklagare Pär Andersson i Linköping varnar för en pågående systemkollaps inom polisen. – I förlängningen, och dit hoppas jag naturligtvis inte att vi kommer, ser man ett samhälle där medborgarna inte har någon tillit till polisen och att man då tar lagen i egna händer, säger Andersson till Nyheter Idag.

Trodde du att vi aldrig varit tryggare än idag? Då har du antagligen läst fel tidningar. Chefsåklagare Pär Andersson i Linköping vittnar om en rättsstat som håller på att krackelera och han använder begreppet ”systemkollaps” när Nyheter Idag ringer upp för att ställa frågor. Och han ger gott om exempel på vad som inte längre fungerar som det ska.

Han tecknar en bild som inte ligger långt ifrån vad Polisförbundets tillförordnade ordförande Christer Palmkvist nyligen berättade för Nyheter Idag. Ett samhälle där medborgarna allt mer tappar förtroendet för rättsväsendet och det på goda grunder.

– Till att börja med kan man säga att det är regeringsföreträdare själva som använt det här uttrycket i höstas och det är lite det som jag tagit avstamp i. Jag menar att det vi ser nu är de första tecknen på det, säger Per Andersson till Nyheter Idag.

– Det jag lägger i ordet systemkollaps är att, för mig är rättsstaten ett fundament i ett system. När den börjar krackelera ser man de första tecknen på att systemet kollapsar.

Vad är det som inte fungerar?

– Det är alldeles för få poliser. Dels i yttre tjänst, alltså de som åker på larm och dels de som ska utreda brott. Det vi framför allt ser är utredningar av brott som hamnar på hög och läggs i såkallad balans i en väldigt hög omfattning.

Ett ärende som läggs i balans betyder i praktiken att det läggs åt sidan och inte utreds, helt enkelt för att det inte finns personal att utreda ärendet. Andersson förklarar att han sett en ökning av ärenden som inte utreds, som alltså läggs i såkallad balans. Den ökningen är hela 43 procent sedan i april, berättar han.

– Det är ganska anmärkningsvärda siffror, förklarar han.

Ärenden där barn är brottsoffer läggs på hyllan

När Nyheter Idag ber Andersson ge exempel på vad för typ av ärenden som inte längre utreds berättar han att anmälningar där barn är målsägare har kommit att drabbas hårt. Och det är inte mycket han kan göra när det saknas poliser, åklagarna har själva inte resurser att genomföra förhör.

– Som exempel kan jag ge såkallade barnärenden där brottsoffret är under 15 år. Där har vi en särskilt ordning här i Linköping att åklagare, socialtjänst och polisen träffas varje måndag. Och så går vi igenom alla inkomna ärenden och så sätter man upp att klockan nio imorgon tar vi det ärendet och klockan 13 på onsdag tar vi det ärendet och så hinner man med alla ärenden under en vecka. Det har fungerat utmärkt i flera år, men nu säger polisen att vi har inga resurser så vi kan inte hålla förhör med barnet eller med den misstänkte föräldern eller läraren.

– Ärendena läggs i skåpet. Vi åklagare kan tyvärr inte genomföra alla de här förhören, vi är beroende av polisen. Vi är inte bemannade för att åka ut och hålla förhör med vittnen och så vidare.

När ärendena läggs på hög, eller i ”balans” som det heter, får de istället utredas i mån av tid. Men när man långt senare försöker utreda ärenden är det mycket svårare, vittnen kan ha talat med andra och osäkerheten blir stor.

Kan vi hamna i ett läge där brott inte utreds?

– Ja, och i vart fall att de utreds väldigt sent. Utredningen kommer kanske igång, men den kommer igång alldeles för sent. Folk kan ha gått vidare, de kan ha pratat inom familjen, om jag nu håller mig till barnärenden. Man har pratat med barnet och barnet vill inte ställa upp i förhör.

Effekten blir att utredningarna inte kommer vidare och då skrivs ärendet av.

– I förlängningen, och dit hoppas jag naturligtvis inte att vi kommer, ser man ett samhälle där medborgarna inte har någon tillit till polisen och att man då tar lagen i egna händer. Och det är ingen som vill leva i ett sådant samhälle.

Men om man nu som medborgare är utsatt för brott, men polisens resurser inte räcker till, vad ska man då göra?

– Man ska naturligvis fortsätta att anmäla. Det är det enda jag kan uppmana folk att göra. Man får ligga på att ”mitt ärende ska utredas”. Det här problemet kan man lägga på andra samhällsområden som vården får man ligga på och tjata om det, mer kan man inte göra. Sen finns det privata alternativ inom vården som man kanske kan vända sig till, men det finns inte inom rättsväsendet. Rättsväsendet är något centralt i samhället och det är det jag menar när jag pratar om systemkollaps. Det är de första tecknen på det.

Vad beror detta på? Är det att polisens har för lite resurser eller att brottslighet har ökat?

– Det är en kombination. Under år har man liksom inte bemannat upp polisen i den omfattning som behövs med hänsyn till samhällsutvecklingen. Då tänker jag på antalet mord och grova våldsbrott. Hittills i år har det skett 79 mord om vi ser till de första sex månaderna och 180 mordförsök. Det ska ställas i relation till ett normalt år, om man får uttrycka det så. Då ligger det mellan 68 och 110 mord per år. Sen slog det rekord förra året med 125 mord, men redan nu i år, halvårsvis, är vi uppe i 80 mord och det skulle bli bortåt 160 mord på helåret.

Framför allt tar de här utredningarna mycket resurser att hantera från polisens sida. Det räcker inte med en enskild polis som håller i en sådan här utredning, förklarar Andersson. Men det är inte bara ökningen av antalet mord som tar knäcken på rättsväsendet, chefsåklagare Andersson ger en rad andra exempel på nya fenomen som belastar framför allt polisen.

– Sen har vi de särskilt utsatta områdena som växer i omfattning för varje år. De är väl uppe i 53 eller 54 utsatta områden och de särskilt utsatta är 15 områden i landet. De tar oerhört mycket resurser när man ska göra ett ingripande i de här stadsdelarna, man måste åka in med flera polispatruller för att skydda varandra. Det tar resurser. Sen har vi flyktingkrisen med trångboddhet som skapar konflikter och spänningar. Vi har en del med vissa värderingar som vi inte är vana vid, vilket gör att polisen får använda mycket av resurserna för att åka ut till de här platserna.

– Utöver det här har vi det överhängande terrorhotet som ligger mot samhället i stort vilket kräver extra bevakning av olika platser och så vidare. Allt det här sammantaget har gjort då att man har inte bemannat upp polisen i den omfattning som behövs. Det leder till polisbrist, det leder till en frustration bland de duktiga som är kvar och stretar på. En del säger upp sig, de lämnar i förtid och söker sig till privata branscher. Det skapar en oro inom de egna leden.

Och sker inget drastiskt inom rättsväsendet inom kort kan situationen komma att förvärras. Det behövs fler poliser och yrket kan behöva en högre status, inte minst högre löner, berättar han.

– Får man inte högre löner och förutsättningar för att jobba långsiktigt blir det en ond spiral av det här.