BLOGG Hur var det med avlyssningen mot UD? Varför är det numera tyst i medier om superskandalen att främmande makt har tillgång till intern kommunikation på departementet? Hur kunde Nyheter Idag känna till mejlen med Oksanen?

Vi ska lita på svenska medier sägs det. För vi kan bli påverkade och lurade annars. Håll den tanken i huvudet en stund.

När Nyheter Idag begär ut mejl, alltså offentliga handlingar från Utrikesdepartementet görs det på ren chansning. Vår nya redaktionschef Pelle Zackrisson är nyfiken på sin före detta kollega Patrik Oksanen.

Han drar iväg ett mejl till Utrikesdepartementet den 14 februari och begär ut all eventuell korrespondens. Det fanns en mejlväxling kom det att visa sig, men inget jätteintressant fanns att finna i den. Det visar sig att UD mejlar Oksanen den 5 februari, får ett svar samma dag och sedan den 13 februari återkommer UD till Oksanen.

Hur kunde Nyheter Idag känna till mejlväxlingen? Svaret, som mediesverige inte får in i huvudet, är att vi inte kände till det.

Men ett i praktiken lögnaktigt påstående i DN lyckas få med en lång rad debattörer i en påhittad konspiration. Enligt DN har Nyheter Idag begärt ut mejlen endast 23 timmar efter att det skickats. De pekar på det sista mejlet i mejlväxlingen.

Varför just det mejlet har någon större betydelse är för mig en gåta. Det är i det första mejlet som hela ärendet presenteras och rimligen det mejlet man bör utgå ifrån. Men då har ju inte Nyheter Idag ”känt till” det i 23 timmar utan i nio dagar. Det låter ju inte lika sexigt.

För att folk ska köpa påståendet om signalspaning mot UD krävs att det är osannolikt att vi på ”normal” väg kom över mejlet. Då går det inte berätta att det begärdes ut efter nio dagar. Därför berättar inte DN den uppgiften heller. De vilseleder.

Men det stannar inte där. I det ursprungliga DN-avslöjandet påstår en hemlig källa från UD att Nyheter Idag omöjligt kan ha några hemliga UD-källor. Tydligen har denna UD-källa lyckats, om vi får tro DN:s egna logik, förhöra och pressa hela Utrikesdepartementet och utesluta att en endaste individ på något sätt, direkt eller indirekt, kan ha kontakt med Nyheter Idag.

För att nå fram till slutsatsen om signalspaning utesluter DN både slumpen, att vi hade ”tur” när vi begärde ut mejl, samt att vi skulle fått tips från UD. På det sättet menar den stora dagstidningen att främmande makts signalspaning är det enda som återstår.

Att Pelle Zackrisson på Nyheter Idag, som fram till nyligen var Oksanens kollega på Hela Hälsingland, skulle kunnat hört något den vägen var en detalj som DN ens aldrig undersökte i sin första artikel.

Eftersom jag inte är häktad för brott mot rikets säkerhet samtidigt som Säpo är tydliga med att de ägnar föga intresse åt ”signalspaningen” börjar en och annan inse att något inte står rätt till. Vilket är en rimlig slutsats.

Några fattade rätt tidigt. De noterade att det är samma ”journalist” som varit inblandad i Urban Ahlin-affären, där DN mer eller mindre ljög rakt ut om ”anklagelserna” mot talmannen. Det gick så långt att Sveriges Radio Medierna, som normalt är tämligen kastrerade i sin mediegranskning, faktiskt satte hårt mot hårt.

Resultatet i radioprogrammet blev en stammande Peter Wolodarski och storyn om Ahlin-affären föll platt.

Det går inte se någon annan förklaring än att DN återigen skarvar och vilseleder för politiska syften. De ville få bort Hanif Bali. Att använda en påhittad spionskandal hindrar inte tidningen. Samtidigt ska DN tillsammans med andra stora medieaktörer och svenska staten genom Vinnova, granska ”Fake News” i valrörelsen.

Den största nedsidan i detta är att om främmande makt verkligen bedriver otillåten verksamhet mot Sverige kommer en stor andel människor att inte tro på det den dagen det rapporteras. Det, om något, gynnar främmande makter som vill Sverige illa.

Bra jobbat, DN.