Frågan om den stoppade folkomröstningen kring snabb-bussar i Örebro, där kommunen underkände ett stort antal namnunderskrifter på tveksamma grunder, nekas prövningstillstånd i Högsta Förvaltningsdomstolen. Det innebär att Förvaltningsrättens beslut står fast, ett beslut som gick på Örebro kommuns linje och innebär att en kommun själv kan bestämma på vilka grunder namnundeskrifter underkänns. Men Markus Allard tycket trots det inte att det behövs en lagändring. Istället vill han se ”utrensningar”.

– Vi behöver rensa domstolar, vi behöver rensa kommunerna, vi behöver rensa offentlig sektor, av den enkla anledningen att det här är en del av den svenska sjukan, den här typen av korruption, säger Allard till Nyheter Idag.

Högsta Förvaltningsdomstolen nekar prövningstillstånd för den överklagan som gjorts angående den namninsamling för en folkomröstning i Örebro som stoppades av kommunstyrelsen efter att ett stort antal namnunderskrifter underkänts på tveksamma grunder.

Det innebär att målet inte kommer att tas upp av Högsta Förvaltningsdomstolen och att det tidigare beslutet av förvaltningsrätten i Karlstad därmed står fast.

Högsta Förvaltningsdomstolen skriver i sitt beslut att ett prövningstillstånd kan ges av två skäl: att ett avgörande är viktigt för rättstillämpningen, eller att det finns synnerliga skäl för en prövning, som att ”målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag”. Vilket man alltså inte anser gäller för namninsamlingen i Örebro.

– Det är ju jävligt illa att domstolarna inte ens kollar på bevisen, det är det som är problemet. Förvaltningsrätten kollar inte på det åberopade bevisningen och de andra domstolarna orkar inte bry sig. Domstolarna skiter uppenbarligen i att Socialdemokraterna har fuskat bort en folkomröstning, säger Markus Allard, partiledare för Örebropartiet och en av initiativtagarna till namninsamlingen.

Vad har det här beslutet för bredare betydelse?

– Det är en signal till alla kommunstyren att det är fritt fram att fuska med folkomröstningar. Det är en signal till andra kommunstyren runt om i landet som får in folkinitiativ att såhär kan man göra, man skriver om personnumren på undertecknarna, och sedan kommer domstolarna inte göra någonting åt saken. Det innebär i praktiken att kommunallagen, åttonde kapitlet, andra paragrafen, blir totalt satt ur spel.

De senare instanserna har båda vägrat prövningstillstånd, så det som gäller är den första instansen, förvaltningsrätten i Karlstad, som i sin dom gick på Örebro kommuns linje om att det i lagen inte är definierat hur namnen som samlas in ska granskas, och vad som gäller för godkänt eller underkänt. Behövs det ett förtydligande av lagen?

– Nej, det är inte det det handlar om. Även om lagen skulle förtydligas så skulle de här partierna och tjänstemännen och juristerna tolka den på samma sätt. Jag tror nog snarare att den springande punkten är att vi behöver byta ut de här partierna, tjänstemännen och juristerna. 

En utrensning med andra ord?

– (Skrattar) Ja. Bokstavligen. Vi behöver rensa domstolar, vi behöver rensa kommunerna, vi behöver rensa offentlig sektor, av den enkla anledningen att det här är en del av den svenska sjukan, den här typen av korruption eller semikorruption. Vi behöver ha en diskussion om när vi är inne och tangerar på vad som är korruption.

– Om tjänstemän fuskar, om kommuner går in för att skriva om människors personnummer för att se till att hindra folket från att folkomrösta om hur deras skattepengar ska användas, och du har alla turer i det här. Allt pekar ju på att en lojalitet till det socialdemokratiska partiet.

– Det tangerar ju någon form av korruption det här. Hur blir man av med korruption, är det genom att göra nya lagar åt de korrupta aktörerna? Nej, det går ju inte. Vi behöver rensa ut de korrupta aktörerna, säger Allard. 

Läs även: De underkända underskrifterna

Läs även: Kampen om folkomröstningen