SVERIGE Människor med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem som misstänks för brott. Det visar en ny rapport från Brå som granskar skillnaderna mellan invandrares och inföddas brottslighet.

Att registreras som brottsmisstänkt är 2,5 gånger så vanligt för utrikesfödda som för inrikes­födda med båda föräldrarna födda i Sverige. För inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är det 3,2 gånger så vanligt, konstaterar Brå i rapporten ”Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund” som släpptes på onsdagen.

Brå har då studerat den del av befolkningen som vid början av 2015 var straffmyndiga och folkbokförda i Sverige, och vilka av dessa som blev misstänkta för brott under perioden 2015–2018.

Med ”misstänkt” avses lägst misstankegraden skäligen misstänkt, vilket exempelvis ger Polisen rätt att genomföra husrannsakan. Valet av tidperiod – i denna delstudie – innebär att de som kom till Sverige under migrantvågen 2014–2015 inte är medräknade.

Brå fann stora skillnander mellan dem med inhemsk respektive utländsk bakgrund, och under den studerade perioden blev ungefär en av tjugo svenska män med svensk bakgrund misstänkt för brott, medan förhållandet för män med invandrade föräldrar var en av sju. Av män som invandrat från Afrika eller vars föräldrar gjort det blev nästan en av tre misstänkta för brott under fyraårsperioden.

Åldersfördelningen skiljer sig emellertid åt mellan grupperna med utländsk bakgrund och gruppen med svensk bakgrund och kompenserar man för detta sjunker överrepresentationen för svenskfödda med invandrade föräldrar från 3,2 till 2,0 och för utrikes födda från 2,5 till 2,3.

Skillnaderna kvarstår även om man även kompenserar för socioekonomiska faktorer – ungefär att man jämför lågutbildade bidragsberoende invandrare med lågutbildade bidragsberoende svenskar – och visar en brottsöverrepresentation på 1,7 för andra generationens invandrare och 1,8 för första generationens invandrare.

Rån, dödligt våld, narkotikabrott och våldtäkter sticker ut

Invandrares brottöverrepresentation visar sig främst inom vissa brottstyper som rån och dödligt våld där andra generationens invandrare blir misstänkta fem gånger så ofta som jämnåriga infödda svenskar. Första generationens invandrare utmärker sig däremot med exempelvis våldtäkter och blir misstänkta tre gånger så ofta som jämnåriga infödda svenskar.

Läs även: Brå: Dödliga våldet ökade under 2020

Brå konstaterar i rapporten att andelen brottsmisstänkta i befolkningen totalt sett minskat under perioden 2007–2018. Det gäller både för personer med inrikes och utländsk bakgrund, men det framgår inte om detta beror på att folk blivit hederligare, att anmälningsbenägenheten sjunkit eller att Polisen saknar resurser.

Minskningen gäller dock inte alla sorters brott. När det gäller narkotikabrott har andelen misstänkta ökat i alla undersökta grupper. Och när det kommer till dödligt våld visar rapporten på en ökad andel brottsmisstänkta bland andra generationens invandrare.

Skillnader mellan olika invandrargrupper

Brå går också igenom skillnader mellan olika invandrargrupper vad gäller andel brottsmisstänkta. De konstaterar att bland personer födda eller med föräldrar födda i Östasien, Norden utom Sverige, EU, Nordamerika och Oceanien är andelen brottsmisstänkta relativt låg. Lägst andel brottsmisstänkta har människor med östasiatiskt ursprung.

Andelen brottsmisstänkta ökar sedan när det kommer till personer med bakgrund från andra delar av världen och är som störst bland dem med bakgrund i Afrika följt av Väst- och Centralasien samt Latinamerika.

Möjliga förklaringar

Varför grupperna utrikesfödda och inrikesfödda med två föräldrar från utlandet är överrepresenterade bland brottsmisstänkta kan inte Brå:s David Shannon ge ett rakt svar på.

– Det är svårt att säga vad överrepresentationen beror på. Att kunna ge förklaringar har inte varit huvudsyftet med den här rapporten. Det skulle krävas en annan typ av studie och mycket mer olika typer av data. Det finns också många faktorer som vi inte kan kontrollera för. En viktig lärdom från vår studie är att vi fortfarande vet väldigt lite om de bakomliggande processerna till den överrepresentation som finns, säger Shannon, enligt Dagens Nyheter.

Läs även: Brå om koppling mellan invandring och dödsskjutningar: ”Kan inte svara på det riktigt”

En delförklaring till överrepresentationen kan som redan nämnts vara skillnader i åldersfördelningen mellan de olika grupperna.

– Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre, skriver Brå i ett pressmeddelande.

I rapporten nämns även kulturella skillnader som en möjlig förklaring.

”För utrikesfödda handlar det dels om att vissa beteenden kan vara tillåtna i ursprungslandet men kriminaliserade i det nya hemlandet, dels att normkonflikter kan leda till en ökad stress hos individen som, i kombination med andra faktorer, leder till en ökad risk för brott”, står det i rapporten.

”Konstaterar det som länge varit uppenbart”

På sociala medier reagerar flertalet tyckare på Brå:s nya kartläggning, varav många menar att resultatet är föga förvånande. En av dessa är riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD).

Kul att nu även BRÅ konstaterar det som länge varit uppenbart:

"Kartläggningen visar att störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda personer med två utrikesfödda föräldrar och därefter följer gruppen utrikesfödda."https://t.co/t1hKeX3bVF

— Tobias Andersson (@SDTobbe) August 25, 2021

Bulletins Mats Skogkär är inne på en liknande linje.

Dagens minst överraskande nyhet.https://t.co/USgaAMwYCX

— Mats Skogkär 👌 (@Skogkar) August 25, 2021

Även Aftonbladets Oisín Cantwell skriver i en kolumn för tidningen att rapporten ”bekräftar det vi redan vet”.

Uppmärksammas gör också TT:s tweet om rapporten. Där skriver nyhetsbyrån att ”Utrikesfödda och deras barn löper högre risk att att registreras som brottsmisstänkta.”

Utrikesfödda och deras barn löper högre risk att att registreras som brottsmisstänkta. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå).https://t.co/sHqwWhuEiS

— TT Nyhetsbyrån (@ttnyhetsbyran) August 25, 2021

Hur ”löper man högre risk att registreras för brott”?

Är det oskälig registrering?
Är man inte ansvarig själv?
Annat?

— Edward Nordén (@Edward_Norden_) August 25, 2021

Läs även: Nära en dödsskjutning i veckan – ”En följd av det arbete som inte har gjorts”

Läs även: Kroatiens ambassadör om Brå-listan över vapenvåld: ”Det är inte sant”