BRYSSEL Under sommaren kom medlemsländerna i EU överens om ett coronastödpaket på 750 miljarder euro för att få igång den europeiska ekonomin efter pandemin. Kritikerna menar däremot att paketet inte alls har med corona att göra utan om att stärka EU:s makt och rädda eurosamarbetet. – En falsk form av solidaritet som alldeles säkert kommer så split mellan folken i Europa, säger Europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD) om stödpaketet.

750 miljarder euro. Så stort blev det coronastödpaket – med det officiella namnet Next Generation EU – som EU-ledarna kom överens om under sommaren 2020. Summan motsvarar ungefär 7 700 miljarder kronor.

Ungefär 4 000 miljarder kronor ges som bidrag medan resten är lån. Fonden kommer att finansieras genom att EU-länderna tar gemensamma lån och betalar tillbaka fram till 2058.

Läs även: ”Ingen överdrift att säga att vi går mot ett Europas förenta stater”

– Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu. Vi har visat tilltro till vår gemensamma framtid, sade EU:s rådsordförande Charles Michel på en presskonferens efter överenskommelsen.

Alla är emellertid inte lika positiva till stödpaketet. Och huruvida det kommer att gynna Sverige råder det delade meningar om.

– Om EU får en stark återhämtning kan det gynna svensk exportindustri, men i övrigt har jag väldigt svårt att se den ekonomiskt positiva effekten av detta, säger Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige, till TT.

Han beräknar att Sverige kommer att betala 120-150 miljarder kronor i bidrag.

– Jag får det till att vi ger 120-150 miljarder till EU i rena bidrag. Det är 2-3 procent av BNP, vilket är väldigt mycket pengar.

En som är djupt kritisk till coronastödpaketet är europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD). Till Nyheter Idag berättar han om vilka problem han ser med paketet.

– Problemet är att det primärt inte handlar om coronastöd utan mer än hälften av medlen ska gå till digital och grön omställning, säger Weimers.