Kritiken växer mot den så kallade gymnasielagen som gav över 7000 afghaner möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd för studier på gymnasiet. Sveriges Kommuner och Landsting menar att ”lagen har kortslutit sig själv”, Callis Amid från Moderaternas expert- och referensgrupp för migration kallar den ”en förtäckt amnesti” och till och med Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson erkänner att ”det finns uppenbara problem med lagen”.

Tusentals ensamkommande afghaner som fått uppehållstillstånd genom gymnasielagen ansöker om förlängning, samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting slår larm om att situationen är ohållbar.

– Gång på gång har vi pekat på risker med lagen. Nu upplever vi att våra medlemmar inte mäktar med det här längre, säger Anders Knape, ordförande på SKL, till SVT Nyheter.

Enligt SKL har farhågorna om lagen besannats på punkt efter punkt: lärare får ta ett orimligt stort ansvar då deras betygsättning och rapportering av närvaro avgör om en person får uppehållstillstånd, många elever saknar de kunskaper som krävs för att klara studierna, de svårtolkade reglerna skapar psykisk oro och ohälsa hos dem som omfattas av lagen, och SKL bedömer att få kommer att få arbete när studierna avklarats.

– Det är inte många som kommer att få stanna som en konsekvens av den här lagen. Vi har låtit dem trampa vatten och kämpa med ett mål som de inte har förutsättningar att uppnå, säger Anders Knape som varnar för ett växande parallellsamhälle när de som fått avslag inte lämnar landet.

Läs även: Jan Emanuel rasar mot gymnasielagen: ”Ansvariga politiker borde be om ursäkt”

SKL kräver därför att regeringen gör en översyn av lagen.

– Den här lagen har kortslutit sig själv. Nu måste man på nationell nivå bestämma sig för hur man vill göra. Antingen får man ge den här gruppen en chans att komma in i det svenska samhället på ett normalt sätt, eller så får man säga att ”ni har fått era avslag och därför ska de genomföras”, säger Anders Knape.

Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet som var drivande för lagen, erkände på fredagen i Aktuellt att det finns uppenbara problem med lagen.

– Det finns uppenbara problem, och jag tror att staten behöver ta ett större ansvar. Vi har skjutit till medel i budget, och det behöver vi göra framöver också, säger Ling.

På frågan om de som omfattas av gymnasielagen ska utvisas om de inte får jobb säger Ling att ”vi vill naturligtvis att de som omfattas av lagen och har rotat sig i Sverige ska få möjlighet att stanna”.

Läs även: Gymnasielagen får grönt ljus trots domstolarnas kritik

På sociala medier råder delade meningar om vad som borde göras. Olle Wästberg, tidigare riksdagsledamot för Folkpartiet (numera Liberalerna) och chefredaktör för Expressen mellan 1993 och 1995 anser att man borde ha gett gruppen amnesti från början oavsett studier.

Ja, också tre liberaler röstade för eftersom alternativet varit utvisning. Olyckligt med gymnasieanknytningen. Man borde givit gruppen amnesti.

— Olle Wästberg (@OlleWstberg) October 18, 2019

Afghanistanveteranen Callis Amid, som lämnade Liberalerna i april och värvades som partilös till Moderaternas expert- och referensgrupp om migration, konstaterar i ett inlägg på Facebook att han fick rätt om vad han kallar ”en förtäckt amnesti som skapade gräddfil för tusentals unga män som Migrationsverket och Migrationsdomstolarna ansåg sakna skyddsskäl efter individuella prövningar”.

Callis Amid skriver till Nyheter Idag att han anser att lagen bör rivas upp och att ”den svenska migrationspolitiken behöver göras om från grunden”.

”I en rättsstat är det av största vikt att vi är lika inför lagen. Så har inte fallet varit med den förtäckta amnestin gymnasielagen utgör. Istället har en särlagstiftning sjösatts för en specifik grupp människor utan skyddsskäl, vilket undergräver gällande rätt och Migrationsverkets samt Migrationsdomstolarnas kvalificerade utlåtanden” fortsätter Amid.

”166 riksdagsledamöter har fattat beslut i ca 9000 enskilda ärenden som de vare sig haft kunskap om eller full insyn i. Utfallet från omröstningen i riksdagen är djupt beklagligt och undergräver den förvaltningsprincip som vårt land bygger på. Den princip som stipulerar att myndigheter tillämpar lagar och att domstolar borgar för att tillämpningarna är korrekta.”

”Har man skyddsskäl får man stanna som asylsökande. Har man inte det förväntas man lämna landet efter lagakraftvunna avslagsbeslut. Amnesti för denna grupp är fel väg att gå dels för att det fortsatt underminerar svensk migrationspolitik och dels för att det skapar incitament för andra grupper att kräva detsamma.”

”Nu bör ansvar utkrävas av de riksdagspartier och ledamöter som drev igenom detta hafsverk till lagförslag, vars utfall många varnade för med grund i fakta och analys”, avslutar Amid.

Jonas Andersson, Sverigedemokratisk riksdagsman från Skellefteå, konstaterar att ”Här är resultatet från Centerpartiets och Annie Lööfs ”anständighet” och ”humanism”, när man tillsammans med övriga vänsterliberaler genomdrev den så kallade gymnasielagen.”

”Vår uppfattning är att gymnasielagen skall rivas upp, helst igår. Det är en orättvis och så illa formulerad lag att den dömdes ut av lagrådet. Samtliga konsekvenser som nu blivit verklighet var fullt förutsägbara”, skriver Andersson till Nyheter Idag.

”De som omfattats av den, skall bedömas på samma grunder som alla andra. Finns skyddsgrund eller andra skäl för uppehållstillstånd kan man stanna, annars ska man följa svensk lag och lämna landet. Det är en naturlig del av en reglerad invandring” fortsätter Andersson.