Mathiasson: Glad midsommar!

Bild: Privat/Anders Zorn
  • Fredag 24 jun 2022 2022-06-24
E-post 761

Midsommar är vår vackraste svenska högtid. Föraktad av tråkighetstalibaner, älskad av folket. Veckans krönika av Robert Mathiasson sköljs med fördel ner med en iskall OP.

Midsommar är vår vackraste svenska högtid. Ingen vet hur den uppkom. Bara att midsommarfirandet växte fram någon gång i urtidens dimhöljda bondeland. Och att den växte fram underifrån och har som enda högtid lyckats bevara sin självständighet från både jordiska herrar och prästerliga förmyndare. Trots idoga försök från kyrkligt håll att lägga vantarna på denna hedniska tradition har de aldrig lyckats.

Läs även: Mathiasson: När ska svenskarna bli lika nyktra som danskarna?

Varför det firas är lätt att räkna ut. När kyla och mörker förbyts till värme och ljus är det klart att det ska ordnas fest. Alkoholhaltiga drycker, dans och hederlig trots mot konventionerna tycks vara det enda som stått sig sedan urtidens firande. Midsommarstången kom från Tyskland på medeltiden, fram tills relativt nyligen slösade bönder inte med maten genom att plocka upp småpotatis som istället kan växa till stora potatisar, konserverad sill är en 1800-talsuppfinning och Små grodorna kan vi beskylla spexiga göteborgska studenter i början av 1900-talet för.

Men alkoholen, dansen och trotset har överlevt. Bondesamhällets midsommarfirande gick i kärlekens, erotikens och jämlikhetens tecken. Vuxenvärlden gav, i varje fall för en natt, upp på att försöka hålla koll på vad ungdomarna sysslade med. Det var lika fritt fram för flickor som för pojkar att uppvakta och vad de unga som äntligen slapp vara påpälsade och instängda i vintermörker sysslade med var det bara de själva och midnattssolen som hade insyn i.

Statskyrkan och prästerskapet var givetvis måttligt roade. De försökte få stopp på osedligheter som midsommarbrudar och kransgillen. Hur skulle det gå med ett samhälle där de unga inte bad om lov av stat och kyrka och rent av organiserade bröllop alldeles på egen hand?

Det här begav sig nämligen på den tid när frågor om kärlek och sexualitet handlade om att befria dessa från klåfingriga prästers och statstjänstemäns inblandning. Som natt och dag jämfört med dagens sexaktivister som känner sig kränkta om inte kyrkan ger sin välsignelse till just deras preferenser i sänghalmen. Och som kräver att staten ska uppfostra de unga, inte bara om reproduktionens ABC och hur man skyddar sig från oönskade konsekvenser, utan genom tämligen vidlyftiga och detaljerade informationskampanjer.

Men tro inte att prästerskapet har gett upp sin jakt på det frihetsarv som midsommar står för. Prästerna har bara bytt skepnad och arbetar idag främst inom myndigheterna och den flora av uppfostringsorganisationer som lever gott på våra skattepengar.

Och känner jag dessa tråkighetstalibaner rätt så kan vi nog se fram emot attacker på flera fronter. Alkohol är ju skadligt och får absolut inte förtäras inför barnens åsyn. Sill bör bytas ut mot ”vegansk inlagd sill av aubergine”. Midsommarstången är en fallossymbol, varför inte en midsommarsnippa istället? Om det ska dansas så måste alla se till att ha fotriktiga skor och att vara inkluderande i val utav dansstilar. Och nakenbad i midsommarnatten avrådes bestämt från, om inte du fått undertecknade samtyckesblanketter från samtliga grannar.

Så glad midsommar, kära läsare.

Se nu till att stärka dig med både nubbe och sill och odla ditt trots mot det präktiga prästerskapet.

Läs även: Mathiasson: Nyårslöfte? – ett tips till alla fegisar

Läs även: Mathiasson: Därför hatar jag Björn Ulvaeus

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag