I en intern instruktionsfilm om terrorhot och informationssäkerhet nämner Migrationsverket inte islamistisk terror en enda gång, trots att man pekar ut både vänster- och högerextremism som källor till terrorism, rapporterar Fokus. En källa till tidningen säger att frågan om islamisk terrorism kan vara känslig på myndigheten, där många med utomeuropeisk bakgrund är anställda.

På tisdagen publicerade Migrationsverket en instruktionsfilm, som riktar sig till myndighetens anställda. Filmen behandlar informationssäkerhet mot bakgrund av förhöjd terrorhotnivå, risken för spionage och infiltrering från främmande makt samt ekonomisk brottslighet.

I filmen går Migrationsverkets säkerhetschef Patrik Salino igenom vilka signaler Migrationsverkets anställda ska vara uppmärksamma på när det handlar om misstänkta terrorkopplingar, vilka människor man ger information till och hur man hanterar material på ett sätt att den inte ska kunna hamna i orätta händer.

I filmen upprepas tre gånger att terrorism kommer från ”högerextremt och vänsterextremt håll”. Att terrorism även kommer från våldbejakande islamism, och att man därför bör vara vaksam på signaler som kan tyda på det, nämns inte en enda gång i filmen, trots att både Säpo och regeringen framhållit islamistisk terrorism som det allvarligaste terrorhotet mot Sverige med bakgrund av sommarens koranbränningar.

Migrationsverket tycks emellertid göra en helt annan bedömning, genom att inte nämna den typen av extremism. Enligt källor på Migrationsverket som Fokus talat med kan en förklaring vara att frågan är känslig internt.

– En mycket stor andel av de anställda har bakgrund i muslimska länder. En förklaring till att de inte nämner islamistiskt terrorhot kan vara att de är rädda att anställda med ursprung i de länder varifrån hotbilden har sitt ursprung skulle känna sig anklagade eller kränkta, säger en anonym källa.

Fokus har tidigare rapporterat att Migrationsverket har en stor andel anställda med utomeuropeiskt ursprung. Utifrån lönelistor från enheter rörande asyl, medborgarskap och arbetstillstånd tycks omkring hälften av de anställda ha utländsk härstamning, oftast utomeuropeisk. På vissa enheter, som förvaren och kontaktcenter, är det vanligt att andelen med utländsk härstamning ligger kring 80–90 procent.

– Migrationsverket har länge haft en aktivistisk ledning. De har velat tona ner de hot som har sitt kulturella och religiösa ursprung i de länder varifrån de flesta av våra invandrare har kommit och fortfarande kommer, säger Fokus källa.

Varken generaldirektör Maria Mindhammar eller säkerhetschef Patrik Salino har besvarat Fokus frågor. Istället svarar presschefen Jesper Tengroth på varför man inte nämner islamistisk terror i filmen.

– Jo det är väl klart att man kunde har gjort. Det här var bara exempel. Det islamistiska hotet finns ju också. Vi har inte alls någon annan uppfattning än Säkerhetspolisen i frågan. Men nu blev det inte så att vi sa det, eftersom vi fokuserade främst på hur vi skyddar informationen i våra system.

Fokus: Det beror inte på att ni har tagit någon särskild hänsyn eller att frågan på något sätt skulle vara känslig?

– Nej. Vi delar Säkerhetspolisens uppfattning. Men här fokuserar vi på informationssäkerhet, där främmande makt är en stor del, liksom höger- och vänsterextremism är en stor del. Men det är klart att vi kunde ha nämnt islamistisk extremism också, säger Jesper Tengroth.

Läs även: Anställd på Migrationsverket: ”Vi släpper ut långt fler på gatan än vi utvisar”

Läs även: 100 procent med invandrarbakgrund bakom illegala slagningar hos Migrationsverket