SVERIGE Punktskatter, högre arbetsgivaravgifter, kilometerskatt, elpriser och sanktioner håller på att knäcka mjölkbonden Lars Gård i Säffle. Trots att mjölkböndernas problem är skapade av folkvalda och att Centerpartiet kämpar med att hjälpa Lars, tycks en förändring avlägsen. Men vi är i alla fall bäst i klassen.

I Värmland ligger Säffle, en stad som fick fart efter att en kanal byggdes 1837. Industrin växte fram, såväl pappersbruk som mekaniska verkstäder, och byn expanderade och blev till stad 1951. En gång i tiden har Säffle till och med haft problem med trångboddhet, men det var då det.

Utanför Säffle bor en mjölkbonde som heter Lars Gård. Han är arg och besviken över att det inte längre går att tjäna pengar på att producera mjölk, en fråga han driver som ordförande i organisationen Svenska Mjölkbönder. Politiker i Sverige är medvetna om krisen och Centerpartiet försöker hjälpa dem med kampanjen ”mjölklöftet”. Tanken är att ge en extra krona per liter direkt till bonden när man köper mjölk. Men Lars Gård tror inte att det hjälper, något han förklarade på SVT Opinion.

Han skräder inte orden i sin debattartikel. Det är för höga skatter i Sverige och reglerna är inte likadana mellan EU-länder. När Nyheter Idag ringer till Gård är han uppgiven. Han förklarar att priset på diesel är dubbelt så högt i Sverige som för mjölkbönder på andra håll i Europa som han tvingas konkurrera med. Samma sak är det med elpriserna, men även regler för djurhållning skiljer sig åt.

– I Sverige är det mer kvadratmeter per djur, det blir högre byggkostnader jämfört med andra länder, berättar han i telefon.

Är det inte samma regler i hela EU?

– Nej nej, det är det inte. Sverige sticker ut. Vi har också något som heter beteslagen, det handlar om att man måste släppa ut korna en viss tid varje år för grönbete, fortsätter Lars.

Han berättar att 140 000 kossor i utlandet producerar mjölkråvara som konkurrerar med svenska kossor. Kossor som enligt svensk lag har rätt till att få springa ut i friska luften och mumsa gräs i hagen. Lars Gårds kossor har det bättre än gamlingarna på det kommunala äldreboendet Björkbacken i Säffle en bit bort, där får man äta mat samtidigt som man sitter på toaletten, berättar tidningen Expressen.

Men Sverige är bäst i klassen på djurskydd, det är ju alltid något.

Ett annat bekymmer för Lars Gård och hans kolleger i mjölkbranschen är dieselpriset. Det kan tyckas märkligt då oljepriset är på historiskt låga nivåer. Men det är i resten av världen det. I Sverige har vi höga punktskatter på bränsle, något som gör det dyrare för Lars att starta sin traktor.

Det är framför allt Miljöpartiet som driver frågan om ständigt högre skatter för drivmedel som diesel. Nu sitter de i regering tillsammans med Socialdemokraterna och föreslår att återinföra skatt på handelsgödsel, införa kilometerskatt och höja arbetsgivaravgifterna ovanpå allt. Som om Lars i Säffle inte redan hade nog med bekymmer.

Regler om skatt på energi är bekymmersamt för fler än Lars. Tidigare har Nyheter Idag kunnat avslöja att till och med för Miljöpartiets språkrör Åsa Romson är det svårt att följa reglerna till punkt och pricka.

– Höga elpriser gör det också svårt att konkurrera, fyller Lars i när jag pratar med honom över telefon.

Samtidigt har den rödgröna regeringen varit tydlig med att statligt ägda Vattenfall ska avbryta alla planer på att förnya kärnkraften. Nu har Vattenfall mycket riktigt stoppat planerna och Nyheter Idag kunde häromdagen berätta att hundratals miljoner kronor har kastats i sjön på grund av beslutet.

Men Sverige är bäst i klassen på klimatpolitik, det är ju alltid något.

Om de rödgröna gör allvar av sina förslag om att ytterligare höja skatter och avgifter kan det bli dödsstöten för näringsverksamhet på landsbygden. Det är våra folkvalda politiker som är kreativa när statskassan ska få påfyllning och när man vill skylta med sin goda politik. Men det finns också politiker som protesterar mot en ännu tuffare politik för småföretag.

Centerpartisten Fredrik Federley skrev en debattartikel hos tidningen Sydsvenskan nyligen där han förklarar varför ännu högre kostnader för lantbruket är en dålig idé. Men det är ingen ny fråga för honom, han har tidigare försökt göra det lättare för mjölkbönder att driva sin verksamhet.

– Jag motionerade i riksdagen för några år sedan om en översyn av beteskrav, just för att reglerna slår så hårt, säger Federley till Nyheter Idag.

Han sitter i Europaparlamentet och arbetar med något som heter ”Common Agricultural Policy”, förkortat CAP. Det är inom ramen för CAP som EU kan förändra villkoren för mjölkbönder och lantbruket. Det är dock långt ifrån säkert att Europaunionen och CAP kommer lösa situationen för Lars Gård.

– Vi kan vänta oss en diskussion inom CAP rörande mjölkproduktionen, mycket på grund av sanktionerna från Ryssland. Annars är nästa generella översyn om fem år, konstaterar Federley i telefonen.

Det råder ingen tvekan om att Fredrik Federley är engagerad i frågan, det är han. Men han vill inte lova några mirakel från EU som kommer hjälpa mjölkindustrin. Samtidigt är fem år en lång tid för Lars Gård, han skulle behöva en radikal förändring helst igår – många mjölkbönder i Sverige driver sina gårdar på lånad tid, de går helt enkelt baklänges ekonomiskt på sin verksamhet.

– Ryssland är största anledningen till den akuta krisen. Det finns alldeles för mycket mjölk på marknaden, säger Federley innan vi avslutar samtalet.

Sanktioner ställer till det ännu mer

Samma EU-parlament där Federley sitter har även en slags gemensam utrikespolitik, med viss påverkan från USA, där de har haft dragkamp med Ryssland om Ukraina. Efter stora protester, en regering som tvingats avgå och ett pågående inbördeskrig i landet, har EU och Ryssland infört sanktioner mot varandra. Det är dessa sanktioner som Federley och Centerpartiet pratar om.

Det är en konflikt som sker långt över huvudet på såväl bönder i Ukraina som för Lars Gård. Men precis som med alla regler och punktskatter som politiker bestämt, drabbas han även av konflikten i Ukraina.

– Jo, så är det ju, konstaterar Gård med en suck i telefonen.

Centerpartiets mjölklöfte med idén om att ge en extra krona till bonden hjälper förstås för stunden, men det är tveksamt om det håller i längden. Problemen för Sveriges alla mjölkbönder skiljer sig inte nämnvärt från åkeribranschen, där olika regler mellan EU-länderna slår undan benen för svenska åkerier. Och så ser det ut i fler branscher.

När ny kärnkraft inte kan byggas blir elenergi dyrare och det påverkar den el-intensiva pappersindustrin såväl som annan basindustri. Folk förlorar jobbet och flyttar in till större städer. Trots att Säffle är en ort som till skillnad från många andra samhällen har kvar mycket av basindustrin har ändå befolkningsmängden minskat. År 1970 hade Säffle över 11 600 invånare. Idag är det under 9000. Snart kanske även en mjölkbonde mindre.

Men vi är i alla fall bäst i klassen.