DEBATT I Sverigedemokraterna finns en nolltolerans mot rasism och antisemitism, där övertramp inte sällan leder till uteslutningar. Samtidigt skanderar Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ramsor med en antisemitisk underton på första maj i Malmö. Det menar SD:s toppkandidat till EU-parlamentet Charlie Weimers som i en debattartikel öppet frågar Socialdemokraterna: ”När kommer uteslutningarna?”

Läs också: ”Krossa sionismen” skanderar SSU:arna med Ilmar Reepalu i spetsen

”Krossa sionismen”. Jag kan inte riktigt släppa att SSU faktiskt skanderade det under gårdagens förstamajtåg. Taktlösheten som krävs för att häva ur sig något dylikt under Jom HaShoa, den dag som instiftats för att minns offren för förintelsen, är häpnadsväckande.

Jag kommer att tänka på en pubkväll i Tel Aviv i sällskap med en israelisk vän. Vi avhandlade det mesta och så även relationer. ”Det är djupt orättvist”, sade han. ”Min europeiska flickvän har flyttat hit till Israel, hon är beredd att flytta med mig till världens ände om så skulle krävas. Men jag skulle inte flytta med henne till Europa”.

Han fortsatte: ”Jag har bott i Europa och det fungerade bra. Men det är både för mycket bagage och för osäker framtid”.

Han började berätta om bagaget. Släktingarna som mördats under förintelsen och om hur hans föräldrar lyckades ta sig till Israel. Han oroade sig över att fler och fler i Europa omfattades av Mellanösterns antisemitism. Han hade sett minoritetsstatusen i ögonen på europeiska judar och ville aldrig bli en del av det.

”Vi har lärt oss en sak, Charlie. Vi är aldrig riktigt trygga i något annat land än vårt eget”.

Trots att jag rationellt kände till allt detta, trots att jag kände till den ökande judiska utvandringen från Europa och trots att jag kände till de oräkneliga pogromerna mot judarna genom den europeiska historien, kändes det ändå som ett styng i hjärtat. Min egen vän litade inte tillräckligt mycket på min och andra européers förmåga att garantera hans säkerhet för att ens kunna överväga en permanent flytt med sin flickvän till Europa.

Men samtidigt är hans ståndpunkt självklar. Ondska finns på riktigt och den har drabbat det judiska folket på ett närmast obeskrivligt sätt. Jämfört med att bo kvar i Israel skulle en flytt till Europa innebära ett risktagande. För vi ser ett Europa där barn och barnbarn får växa upp i en omgivning som endast vågar tala om vissa hot mot judarna, medan andra förbigås med tystnad eller till och med legitimeras av etablerade politiska partier.

Det judiska folket har ett enda hemland på jorden. Att vilja krossa sionismen innebär inte bara en kritik mot staten Israel. Det är uttryck för en vilja att ”driva ut dem i havet”, som det palestinska slagordet lyder. Det handlar i praktiken om att rycka ifrån min vän och hans folk deras hemland och kasta dem ut i exil. En exil som samma judiska folk fått genomlida under tusentals år.

En rad europeiska ledare, inklusive Emanuel Macron, har öppet markerat att antisionismen, såsom definierad av International Holocaust Remembrance Alliance, för är en ny form av antisemitism.

Europa skulle som sagt knappast vara någon säker hamn. Den tyska säkerhetstjänsten (Verfassungsschutz) gjorde nyligen en kartläggning av islamisk antisemitism, och slutsatserna är nedslående: ”Många muslimer är inte antisemiter. Ändå är antisemitismproblemet i islam långt ifrån begränsat till människor med extrema politiska åsikter eller till och med religiösa muslimer. Rapporten indikerar att många antisemitiska incidenter har orsakats av individer ”som saknade indikationer på organiserad islamism”.

Kartläggningen visar med andra ord på en utbredd antisemitism inom islamiska grupper, och pekar på judehatet i Mellanöstern och Nordafrika som en avgörande källa. Vidare konstaterar den att även ett av de minst antisemitiska länderna, Turkiet, har nästan 70 procent antisemitism i samhället. Bland det mest obehagliga som beskrivs är hur barn i dessa islamiska samhällen växer upp med antisemitism som en självklar utgångspunkt.

Jag skulle rekommendera såväl Stefan Löfven som SSU att läsa den tyska kartläggningen. Dels för att skaffa den kunskap som krävs för att ta striden mot ALL antisemitism. Dels för att en gång för alla städa rent framför egen dörr. Socialdemokraterna och deras ungdomsförbund har nämligen vid upprepade tillfällen underblåst antisemitiska stämningar:

– Pro-palestinska demonstranter i Stockholm som skanderar om massakern på judar i koranen (Khaybar) för att i nästa stund sjunga ”länge leve Margot Wallström”.

– Europaparlamentarikern Marita Ulvskog som poserade med hyllningsporträtt av den palestinske terroristen Marwan Barghouti.

– Samma europaparlamentariker Ulvskog som bjöd in den dömde palestinske terroristen Leila Khaled att föreläsa i Europaparlamentet.

– Utrikesminister Margot Wallström som genom talet om ”utomrättsliga avrättningar” ifrågasatte den israeliska statsmaktens rätt att skydda sina medborgare från palestinska knivattacker mot civila israeler.

– Riksdagsledamoten Hillevi Larsson som poserade med karta där Israel utraderats till förmån för ”Palestina”.

– Kommunalrådet Ilmar Reepalu som relativiserade våldet mot svenska judar genom att hänvisa till den israeliska säkerhetspolitiken.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven varnade under sitt förstamajtal för extremism och framställde sig och sitt parti som garanten mot detta. Skamlösheten i detta trotsar tyngdlagen.  Dels för att SSU-ramsorna om att ”krossa sionismen” är uttryck för en vilja att krossa staten Israel. Detta eftersom sionismens grundtanke är judarnas återvändande till Eretz Yisrael, Israels land. Socialdemokraterna är väl bevandrade med det närmast obeskrivliga hatet mot judar i Israels närområde.

Svara på detta, kära socialdemokrater: Vad skulle resultatet bli om SSU:arnas önskan om att krossa sionismen uppfylls?

Dels för att vi har en situation med en växande islamistisk antisemitism som gör svenska judar till måltavlor för staten Israels politik. En situation i vilken Socialdemokraterna väljer underlåtenhet. De avstår från att upprätta en tydlig röd linje mot allt slags hat och göder därmed antisemitismen.

Socialdemokraterna försöker skrämma väljarna med oss sverigedemokrater. Men skillnaden mellan våra partier är att Sverigedemokraterna upprättat en nolltolerans mot rasism. Det innebär att medlemmar utesluts om de bryter mot partiets värdegrund.

Var finns Socialdemokraternas nolltolerans mot antisemitism?

När kommer uteslutningarna?

Och till sist, när får vi höra SSU skandera ”krossa islamismen”?

Charlie Weimers (SD)
Kandidat till Europaparlamentet