I januari 2020 infördes lagen om sabotage mot blåljusverksamhet efter att angreppen mot blåljuspersonal ökat främst i så kallat ”utsatta områden”. Nu visar en granskning som SVT har gjort att nära hälften av de som åtalats enligt den nya lagen har frikänts.

– Det är ovanligt med så hög frikännandegrad för något brott, säger Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, till SVT.

Sammanlagt 202 personer har åtalats för sabotage mot blåljuspersonal från att lagen infördes fram till den 22 april i år. 98 av de åtalade frikändes, alltså nästan hälften.

Bedöms sabotaget som grovt ska livstids fängelse kunna dömas ut. Men hittills har bara tre personer åtalats för grovt brott, och det högsta straff som utdömts är fyra månaders fängelse till en man i Älvdalen som försökte sabotera en polisjakt genom att flera gånger köra ut framför polisbilen.

– Generellt när det kommer ny lagstiftning, så kan man ana en viss försiktighet hos domstolarna. Man har bara förarbetena att förhålla sig till, säger Isabell Bjursten kammaråklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

Ytterst få av åtalen har handlat om brott mot ambulans- och räddningspersonal. Istället har 95 procent rört brott mot polisen, främst mot polisfordon.

De flesta som friades för sabotage mot blåljuspersonal dömdes för andra brott, som våldsamt upplopp och våld mot tjänsteman.

Läs även: Åklagaren om antisemiten som åtalas för blåljussabotage: ”En väldigt provocerad och förtvivlad man”