SVERIGE En ny rapport från Delegationen för migrationsstudier, Delmi, slår fast att en stor andel av de asylsökande som får avslag vägrar lämna landet frivilligt. Samtidigt får återvändandet låg prioritet hos myndigheterna – trots utfästelser från bland annat tidigare inrikesminister Anders Ygeman (S).

Den nya rapporten från Delmi, som undersöker åren 1999–2018, visar att 44 procent av alla återvändandeärenden resulterar i att den som fått avslag reser hem frivilligt.

45 procent av ärendena överlämnas till polis för att vederbörande antingen har avvikit – alltså försvunnit – eller måste skickas ut med tvång. Nio procent av ärendena slutar med att beslutet upphävs, vilket kan ske av olika skäl.

Läs även: Heberlein: Det är inte bara i Malmö det behövs fler poliser

2006 sade dåvarande inrikesministern Anders Ygeman att cirka 80 000 migranter skulle av- och utvisas under de följande åren och att detta arbete skulle prioriteras.

Rapportförfattaren konstaterar att arbete med återvändande tvärtom är något som tjänstemännen helst undviker.

Trots utfästelser från politiker och i regleringsbrev att återvändande bör prioriteras ser verkligheten annorlunda ut. Inom både Polisen och Migrationsverket, de två myndigheter som ska verkställa ärenden, betraktas återvändandefrågorna som en ”udda verksamhet”, inte riktigt i linje med kärnuppdraget, eller det som personalen helst vill syssla med. Statusen för att syssla med återvändande tycks således inte stå i proportion till den vikt som läggs vid styrdokument av olika slag. Som en konsekvens av den låga statusen, samt att verksamheten blir bortprioriterad, så har båda myndigheterna också svårt att tillgodose behovet av kompetens på återvändandeområdet.

Läs även: S-politikern häktad för mord på sin fru: ”Han har berättat att det var ett skjutvapen inblandat”

Att det finns gott om möjligheter att överklaga beslut leder till att både tjänstemän och migranter får intrycket att ”ett nej inte alltid är ett nej”, menar rapportförfattaren som efterlyser mer konsekvens från politiskt håll.

Vid upprepade tillfällen har beslutsfattare framhållit att återvändandefrågorna är viktiga och bör prioriteras, det har även betonats i propositioner och styrdokumentet. Samtidigt fattas beslut om exempelvis regularisering [ny chans till uppehållstillstånd, reds anm] och spårbytesmöjligheter som dels försvårar för återvändararbetet, dels skickar signaler genom systemet att ett nej inte alltid är ett nej. Lagstiftaren bör bestämma sig. Om det är en prioritet att öka antalet verkställda ärenden bör det avspeglas i de beslut som fattas. Det är ytterst viktigt att politiken är tydlig för de som ska implementera besluten – och för de som söker sig till Sverige med förhoppningen om att få stanna.

Läs även: V-politikerns uppmaning: ”Göm en flykting”