STOCKHOLM Nu kan Nyheter Idag avslöja att TV4 stoppade ett omfattande reportage om sexbrotten under festivalen We Are Sthlm 2016. Mejlkorrespondens mellan polisen och en TV4-reporter visar att unga män med utländsk bakgrund låg bakom sextrakasserierna mot unga flickor. TV4-chefen som stoppade reportaget vägrar kommentera beslutet. – Jag är inte intresserad, säger han till Nyheter Idag och stänger in sig i källaren till bostadshuset.

I januari 2016 avslöjar Nyheter Idag att tidningen Dagens Nyheter mörkat sexövergrepp mot unga flickor på festivalen ”We Are Sthlm” som ägde rum ett halvår innan, år 2015. DN fick verifierade förstahandsuppgifter om att unga flickor utsattes för sextrakasserier i publikhavet, men valde att inte publicera uppgifterna.

Avslöjandet från Nyheter Idag om mörkningen av sexövergreppen var känsliga och väckte en omfattande debatt, inte minst då några av flickorna var så unga som tolv år. DN:s beslut att inte rapportera sexövergreppen kan vara en konsekvens av att många gärningsmän var ensamkommande afghaner. Den förklaringen fick Nyheter Idag av den uppgiftslämnare som först var i kontakt med DN.

I augusti 2016 publicerar nationalekonomen Tino Sanandaji på sin blogg en intern polisrapport med uppgifter om gärningsmännens ursprung. Där berättar polismyndigheten att ”en stor problemgrupp” var ett ungdomsgäng om ungefär 50 personer.

”Dessa är s.k. ensamkommande flyktingungdomar, företrädesvis från Afghanistan. Flera ur gänget greps för sexuella ofredanden”, skriver polismyndigheten.

TV4-reportern kartlade etniciteten på misstänkta sexbrottslingar

Efter att Sanandaji publicerat polisrapporten påbörjar TV4 en kartläggning om festivalen 2016, där unga flickor fortsatt utsattes för samma typ av sexbrottslighet. TV4-reportern Helena Gissén begär ut uppgifter från polisen om de misstänka gärningsmännens etnicitet. Till en början går det trögt. I ett mejl daterat den 1 september 2016 begär hon omprövning av ett beslut där polisen döljer uppgifter.

”Vi har fått delvis maskade kopior av samtliga brottsanmälningar kopplade till festivalen We are STHLM 2016. Vi begär omprövning av beslut om maskning av uppgifter kring misstänkta för sexuellt ofredande i samband med festivalen”, skriver Gissén till Carl-Gustav Wrangel hos polismyndigheten.

”Vi önskar framför allt ta del av uppgifter om tolkbehov (och språk), medborgarskap och födelseland”, fortsätter Gissén.

I ett mejl den 2 september samma år till polismyndigheten efterfrågar Gissén även födelseår på de misstänkta. Vidare begär hon ut polisens utredning om We Are Sthlm året innan, samma dokument som Tino Sanandaji publicerat på sin blogg.

När Nyheter Idag talar med den nu pensionerade polismannen Carl-Gustav Wrangel berättar han att Gissén ”var ganska angelägen” att ta del av etniciteten på misstänka gärningsmän. Han arbetade då med sekretessprövningar hos polisen och minns korrespondensen.

– Det låg i luften litegrann eftersom folk ville veta om det var utlänningar, eller migranter eller om det var asylsökande som var gärningsmän. Eller om det var vanliga svenskar. Det var det som alla ville veta. Där var jag nog ganska tydlig med att säga det att jag lämnar inte ut den typen av uppgifter.

Istället hänvisar Wrangel till att journalister får lugna sig till dess att ett förundersökningsprotokoll eventuellt blir offentligt. I de protokollen framgår om en misstänkt gärningsman har bakgrund i ett annat land, eller exempelvis tolkbehov.

– Jag lade väl till lite försiktigt att man behöver inte vara ett större snille för att räkna ut att de flesta inte heter Johansson iallafall, säger Wrangel till Nyheter Idag.

+PLUS Tafsvakternas skräcknatt: Exklusiva bilder inifrån sexbrottsfestivalen We Are Sthlm

Reportaget stoppades av ansvarig utgivare Anders Oxelström på TV4

I mejlkorrespondensen med polisen framgår att Gissén, efter återkommande påtryckningar, lyckas nå framgång med att ta reda på drygt hälften av de misstänkta gärningsmännens etnicitet av de gärningsmän hon undersökt. I flera fall saknas uppgifter om etnicitet, men för de fall där uppgift finns har ingen gärningsman svenskt ursprung.

Arbetet med reportaget slutar inte där. Enligt en källa till Nyheter Idag kontaktar Gissén före detta polismannen Mustafa Panshiri samt debattören Anosh Ghasri.

Panshiri, som själv har bakgrund från Afghanistan, arbetar med att föreläsa för ensamkommande barn om Sverige samt vilka lagar och regler som gäller här. Ghasri är återkommande skribent på Nya Wermlandstidningen samt Dagens Samhälle och är aktiv i debatten om integrationsfrågor.

I en artikel, publicerad hos Timbro, berättar Ghasri att han i september 2016 kontaktades ”av en reporter från ett stort mediebolag”. Ghasri berättar att han tackade ja till att medverka i en debatt i anslutning till ett inslag om ensamkommande. Han berättar inte att det är TV4 och Helena Gissén som kontaktar honom.

Den uppgiften bekräftar däremot Gissén när Nyheter Idag ringer till henne. Hon säger att beslutet att stoppa reportaget togs av cheferna.

– De hade lite olika funderingar och ville att vi skulle komma längre i det journalistiska arbetet. Men jag tycker du ska prata med… alltså det är egentligen så att det är en chef som har slutat nu, säger Gissén till Nyheter Idag och hänvisar till TV4-nyheternas före detta ansvarige utgivare Anders Oxelström.

– Men det var ett normalt publicistiskt förfarande, det händer ju, fyller Gissén i, utan att närmare förklara hur hon skulle kunna komma längre med det journalistiska arbetet.

Men enligt Ghasri agerar TV4 som om hela reportaget är färdigt och klart för att sändas. Ghasri berättar själv i Timbro-artikeln att ”bolaget”, alltså TV4, bokade tågbiljetter och hotell samt övriga transporter och kostnader för medverkan i efterföljande debatt i anslutning till reportaget.

Någon dag innan han ska resa till TV4 får han ett SMS från reportern: ”Slå en signal så fort du ser detta, är du snäll”, stod det i meddelandet.

”När jag ringde meddelade reportern, samtidigt frustrerad och ursäktande, att vissa av cheferna hade backat om inslaget och ville ställa in debatten så att de hann kolla på materialet en gång till”, skriver Ghasri. Det har nu gått över ett halvår sedan Ghasri kontaktades av TV4 och han konstaterar att debatten ”ännu inte blivit av och inslaget har inte sänts”.

+PLUS Här är den stoppade TV4-kartläggningen av festivaltafsarnas etnicitet: 105 sidor mejl med polisen

Ansvarige chefen vägrar svara på frågor: ”Jag är inte intresserad”

Chefen som Gissén hänvisar till heter Anders Oxelström. Han arbetade tidigare som ansvarig utgivare på TV4-nyheterna, men slutade på tv-kanalen i maj 2017. Han har tidigare arbetat i elva år på Dagens Nyheter som tillhör samma mediekoncern som TV4.

När Nyheter Idag ringer till växeln på TV4 har de inte något telefonnummer till Oxelström att hänvisa till. Inte heller Helena Gissén har något sådant telefonnummer. Nyheter Idag vill ställa frågan till Oxelström om beslutet att stoppa publiceringen kan vara självcensur.

Det är en fråga han själv har kommenterat tidigare när han i rollen som ansvarig utgivare på TV4 valt att publicera bilder ur tidningen Charlie Hebdo efter ett terrorattentat i Paris. Efter den publiceringen intervjuades han själv i TV4 och han markerade emot att journalister skulle ägna sig åt självcensur i frågor som kan vara känsliga.

Han varnade då för ”en risk för en form av självcensur bland journalister” och att ”det är många som pratat om det senaste dygnet här”, säger han i nyhetsinslaget.

På en följdfråga säger Oxelström att risken för självcensur kan bero på rädsla.

”Som publicist och journalist är det viktigt, tycker jag, att vi får aldrig släppa idén om att vara relevanta, angelägna och rapportera om det som händer”, fortsatte Oxelström.

Nyheter Idag får aldrig tag i Anders Oxelströms telefonnummer. Istället kör vi hem till Oxelström. Vi hittar honom i källaren till bostadshuset.

– Jag är inte intresserad, säger han till Nyheter Idag genom en öppen källardörr.

Det går inte ställa en fråga bara?

– Nej.

Inte alls?

– Nej tyvärr, säger Oxelström och stänger sedan in sig i källaren.

Nyheter Idag har sökt både Panshiri och Ghasri för en kommentar, utan resultat. Vill du sponsra fler mediegranskande reportage? Bli PLUS-medlem här!