STOCKHOLM Under dagen har debatten om dataintrång och kapade mejlkonton blossat upp på sociala medier. Efter att Nyheter Idag avslöjade uppgifter om en vänskaplig relation mellan de båda SDU-topparna Gustav Kasselstrand och William Hahne å ena sidan, och tidningen Expos chefredaktör Daniel Poohl å den andra, har de förra gjort det gällande att de troligen utsatts för ett dataintrång. Nyheter Idag har undersökt hur man skyddar sig.

Efter att en tipsare vänt sig till Nyheter Idag med uppgifter från interna SDU-mejl har debatten om dataintrång gått varm i sociala medier. Att få sitt mejlkonto kapat är aldrig kul. Därför har ägare av diverse e-posttjänster såsom Gmail och Outlook utvecklat flera metoder för att försvåra för eventuella angripare att kapa deras kunders konton.

Allt är dock inte alltid så enkelt ändå. Ett av de första misstagen e-postinnehavaren kan begå är att skapa ett alldeles för enkelt lösenord till sitt konto.

Enligt datorsäkerhetsfirman SplashData var några av de mest förekommande lösenorden under 2014 sifferkombinationen ”123456”, ordet ”password” och bokstavskombinationen ”qwerty”. Ett bättre lösenord är, enligt företagets hemsida, en kombination av olika sorters siffror och symboler som även helst ska vara minst åtta tecken lång.

Ytterligare ett misstag, som även är nära besläktat med lösenordsproblematiken, som många gör är när de skapar en ledtråd som de kan använda för att få tillgång till sitt konto i händelse av att de glömt det faktiska lösenordet.

Genom att svara rätt på en fråga såsom vad användarens första hund heter, alternativt vilken bil han kör, kan vem som helst få tillgång till användarens konto genom lite enkel stalkning på sociala medier. Därför bör man här koppla sitt konto till ett sekundärt konto, till en mobiltelefon eller helt enkelt uppge ”Ludde” när klienten ber en att skriva in namnet på sin favoritfärg.

Gör checklistan till rutin

Rutinerade hackare har dock fler knep än klassisk brute force i bakfickan. Därför bör man även göra rutinkontroller för att försäkra sig om att man inte blivit kapad.

I Gmail finns exempelvis en inställning som gör att dina mejl automatiskt vidarebefordras till en på förhand vald adress. Genom att ständigt hålla ett öga på just den inställningen kan man göra sig säker på att ingen annan får ens mejl. E-postanvändare bör även kontrollera att inloggning inte skett från en för användaren okänd webbläsare.

Om en individ vill åt dina mejl kan denne även använda sig av skadlig kod. Genom att infektera din dator med virus kan hackaren bakvägen gå in och skaffa sig tillgång till ditt konto. Därför är det viktigt att ofta och med rutin genomsöka sin dator efter virus med kvalificerade antivirusprogram. Likaså bör man alltid se till att datorns operativsystem och samtliga av dess webbläsare är uppdaterade till sin senaste version för att få tillgång till alla minst lika viktiga säkerhetsuppdateringar.

Sist men inte minst kan man även försvåra för en angripare genom att sätta upp en tvåstegsverifiering som vägg mellan användaren och epostkontot.

En tvåstegsverifiering kan fungera som så att även om en obehörig användare får tillgång till ditt lösenord, så krävs ändå en verifieringskod knuten till den rättmätige ägarens mobiltelefon för att kunna slutföra inloggningen.

Slutligen gäller också klassiskt sunt förnuft. Dela inte lösenordet med din bff eller det one night stand du drog hem från en blöt utekväll natten innan. Håll det för dig själv och bara för dig själv. Öppna inte heller bifogade filer från nigerianer med mycket cash.

Sådant kan leda till att din mejl till slut blir kapad.