SOMALILAND Somaliland går mot sitt sjätte val sedan självständigheten 1991. Det är tre kandidater som konkurrerar om posten till att bli landets nästa president.
– Alltså det unika med dem är att de har kombinerat både deras egen tradition plus den liberala demokratin, säger Mussie Ephrem, Östafrikaexpert, till Nyheter Idag.

1991 utropade republiken Somaliland självständighet från Somalia. Trots 26 år av fred och fungerande val inom ramarna för en liberal demokrati har ingen nation i världen tagit steget att erkänna Somalilands självständighet. Landet fungerar i praktiken som en självständig stat men saknar det internationella samfundets erkännande.

Den 13 november hålls val i landet. Det blir det sjätte valet i landet sedan självständigheten.

De tre presidentkandidaterna är:

Partiordförande Muse Bihi Abdim från Fred, enhet och utvecklingspartiet, ”Kulmiye”. Ett liberalt parti.

Partiordförande för Partiet för rättvisa och välfärd, Faysal Ali Warabe. Ett socialdemokratiskt parti.

Partiordförande Abdirahman Mohamed Abdullahi, från partiet Wadaani. Ett socialliberalt parti.

Nyheter Idag har talat med Mussie Ephrem, Östafrikaexpert.

– Alltså det unika med dem är att de har kombinerat både deras egen tradition plus den liberala demokratin. Det är någon slags symbios eller hybrid. Både det traditionella systemet med klan osv, att människor är väldigt lojala till både tradition och de här politiska partierna. Men däremot är det långt ifrån att alla partierna är enbart klanorienterade, det finns ideologiska skiljaktigheter och ideologiska preferenser för människor, säger Mussie Ephrem till Nyheter Idag.

I dagsläget är det partiet Kulmiye och dess president Ahmed Mahamoud Silanyo som styr i Somaliland. Kulmiye har bland annat privatiserat landets infrastruktur, som hamnar och oljeraffinaderier. Ekonomin har många liberala inslag.

– Det sittande partiet har bland annat drivit igenom ekonomiska liberaliseringar medan både det socialliberala och det socialdemokratiska partiet varit delvis motståndare mot det här, mot liberaliseringen.

Detta är en av frågorna som debatterats i landets tv-sända debatter mellan kandidaterna, men inte den enda.  Partierna har också olika syn på ungdomsarbetslöshet, ett problem som tyngt landet länge. Också jämställdhet och Somalilands erkännande är heta frågor i valkampen.

– Ungdomarna är välutbildade men arbetslösheten är galopperande.

Varför?

– Dels för att landets befolkning är så ung. 69 procent är under 30 år. Av dessa är väldigt många högskoleutbildade, de har både gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Trots den relativt höga utbildningsnivån i landet förhindrar klientelismen människor från att få jobb.

– Jobb inom privata och offentliga sektorn, framförallt inom privata sektorn är alltid baserade på klientelism. De erbjuds inte de bäst utbildade, släktskapen går före.

– Här råder någon slags skillnad, att de här olika partierna åtminstone formellt tycker olika på pappret, sett till valprogrammen. Wadaani är kritiska mot regeringen, man behöver reformera, man behöver tackla ungdomsarbetslösheten och också jämställdheten, säger man. Man säger också att de här patriarkala strukturerna förhindrar jämställdheten, att vi behöver skynda på jämställdheten, få in fler kvinnor på arbetsmarknaden!

– Socialdemokraterna pratar mycket om Somalilands erkännande globalt från världssamfundet. De kritiserar regeringen att de inte gjort tillräckligt mycket, ofta med referens till deras erfarenheter av att tillhöra andra internationalen och utifrån det säger de att de har kompetensen att få landet att bli erkänt.

Såväl Faysal Ali Warabe, socialdemokraternas presidentkandidat, samt Abdirahman Mohamed Abdullahi, Wadaanis presidentkandidat, har bott i Finland.

Ephrem berättar också att det råder en bred konsensus i synen på Somaliland, att partierna delar en grundläggande syn på det mesta såsom fred och stabilitet samt synen på grannländerna.

Enligt Ephrem sticker Somaliland ut sett till sina grannländer.

– Somaliland sticker ut i den meningen att de håller allmänna val. Somaliland har länge övat på demokrati där medborgarna kunnat, antingen direkt eller indirekt, välja sina representanter, till skillnad från sina grannländer. På den punkten sticker de ut.

LÄS ÄVEN: Somalilands utrikesminister: Ett erkännande skulle stävja migrationen

Nyheter Idag väntar svar från samtliga svenska riksdagspartier på huruvida de vill att Sverige ska erkänna Somaliland och vilken anledning de anger för sin inställning i frågan.