STOCKHOLM Under den senaste mandatperioden har allt färre som lider av funktionshinder eller som lever under hot fått förtur i bostadskön. Bostadsförmedlingen hänvisar till striktare regeltillämpning men kan inte förklara varför.

Bostadsförmedlingen i Stockholm har ett system där man kan få förtur i kön på grund av funktionshinder, sociala behov eller att man lever under hot, vilket i praktiken alltid handlar om kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Lägenheterna kommer från de kommunala bostadsbolagens bestånd.

Den 5 september gick Stockholms socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) ut med ett pressmeddelande om att kvinnor utsatta för våld skall garanteras bostad och att reglerna för förtur för denna grupp skall ändras så att det blir lättare. Exempelvis föreslår hon att kraven om att man skall vara skuldfri och ha varit folkbokförd i Stockholm minst två år skall slopas.

Antalet beviljade förturer, alla kategorier, uppgick 2014 till 347 stycken, men 2017 var siffran nere på 97. Antalet ansökningar har också minskat något, men andelen beviljade förturer har minskat från 17 till 5 procent sedan 2014. Under förra mandatperioden, 2010–2014, låg andelen beviljade förturer stadigt runt 15 procent.

Bostadsförmedlingen i Stockholm svarar att minskningen beror på att reglerna har tillämpats striktare än tidigare, men kan inte säga vad detta beror på, då frågan inte har analyserats. Eftersom reglerna inte har ändrats finns inget styrelsebeslut bakom förändringen, men de nämner att bostadsbristen i Stockholm är en viktig beståndsdel.

I en debattartikel i Stockholm Direkt 30/5 2018 argumenterade Gulan Avci (L), vice ordförande för Bostadsförmedlingen, att ”runt hundra” förturslägenheter skulle skapas för våldsutsatta kvinnor. Bostadsförmedlingens ordförande Ann-Margarethe Livh (V) replikerade att detta var en dålig idé eftersom det skulle innebära en begränsning av antalet lägenheter som var tillgängliga för våldsutsatta kvinnor. Antalet personer som 2017 fick förtur på grund av att de levde under hot var 13 stycken.

I sin replik påstår Ann-Margarethe Livh också att antalet förmedlade förturer för våldsutsatta kvinnor har ”ökat markant” under årets tre första månader jämfört med förra året, vilket skall visa att arbetet går åt rätt håll. Det är en sanning med modifikation. Statistiken för årets första fyra månader visar att andelen beviljade förturer för våldsutsatta kvinnor har stigit från 11 till 24 procent, men det handlar bara om sex personer som fått beviljad förtur. Om utvecklingen fortsätter på samma sätt skulle det innebära att 18 våldsutsatta kvinnor får förturslägenhet i år, vilket kan jämföras med 70 personer 2014.

Av det totala antalet beslut under årets första fyra månader ligger andelen beviljade fall kvar på fem procent.

Åsa Lindhagen, som nu går till val på att göra det lättare för våldsutsatta kvinnor att få förtur berättade i en intervju med SVT i början av maj att Stockholm stad hade tagit fram 100 lägenheter för hemlösa barnfamiljer, men där är det konkurrens om platserna.

– Det kan till exempel handla om kvinnor som tvingats fly från en våldsam relation och som sedan haft svårt att hitta en ny bostad åt sig och sina barn, men det kan också vara nyanlända som kom till Stockholm för flera år sedan men som aldrig kommit in på bostadsmarknaden, sade Åsa Lindhagen då.

Nyheter Idag har sökt Ann-Margarethe Livh.

Läs även: Ungdomar och studenter blir hemlösa när nyanlända får förtur till bostäderna