Trots rubrikerna om fler särskilt utsatta områden: Har inte blivit värre i förorterna

"Storm i vattenglas", säger Appelgren om reaktionerna på DN-artikeln. Foto: Nyheter Idag
  • Måndag 12 Jun 2017 2017-06-12
E-post 205

STOCKHOLM Att antalet särskilt utsatta områden ökar dramatiskt beror i praktiken helt på administrativa åtgärder och inte på att situationen i bostadsområdena har blivit ännu värre. Det berättar kommisarie Gunnar Appelgren som samordnar ”Mareld”, polisens förstärkning av linjeverksamhet i utsatta områden. – Jag tycker det är lite storm i ett vattenglas, säger han om bilden som målas upp i DN.

Har polisen misslyckats med att komma åt brottslighet i utsatta områden? Det intrycket kan man få av en artikel i Dagens Nyheter där tidningen berättar att antalet bostadsområden som listas som ”särskilt utsatta områden” ökar från 15 till 23 områden. Sådana områden som kommit till i listan sedan 2015 är exempelvis Fittja och Alby i södra Stockholm.

Men det beror inte på att områdena förändrats negativt de senaste två åren, utan på grund av ren administration. Det berättar polisens samordnare för ”Mareld”, kommisarie Gunnar Appelgren, för Nyheter Idag.

– Min uppfattning är att det beror på vår förmåga att inrapportera. Det är i grunden ingen skillnad på områdena. Vi har blivit bättre på att skicka in underlagen, säger Appelgren.

Läs också: Särskilt utsatta områden ökar dramatiskt: Eliasson stoppade rapporten

”Går åt rätt håll”

Och Appelgren om någon borde veta. Han har varit central i arbetet med inrapportering i Stockholm. Polisens rapporter i de utsatta områdena ligger sedan till grund för den bedömning som polisens Nationella operativa avdelning gör när de listar vilka områden som är särskilt utsatta. Om den inrapporteringen fungerat bättre tidigare hade antagligen både Fittja och Alby varit listade som särskilt utsatta redan 2015

Men det är den administrativa delen. När Nyheter Idag frågar Appelgren om det ändå kan vara så att situationen ute i verkligheten förvärrats säger han att det snarare pekar åt raka motsatsen.

– Nej, tvärtom. Jag skulle vilja säga att de sista åren, de två sista åren och det sista året, om vi tar Fittja, så har det absolut gått åt rätt håll.

En annan omständighet som fått stor medierapportering är polisbristen. Och den finns, det är det ingen som ifrågasätter. Men tittar man på just utsatta områden har dessa prioriterats. Initiativet ”Mareld” är inte någon speciell insats utan det är en ren förstärkning av den så kallade ”linjeverksamheten”, alltså den vardagliga verksamhet som poliser arbetar med i samhället.

Till Mareld behövs 160 extra poliser. I DN-artikeln citeras Appelgren där han säger att polisen i nuläget endast har 60 av dessa. Men det är inte hela bilden, förklarar han för Nyheter Idag.

– Det här är också intressant. 160 poliser är den förstärkning vi vill göra för de här tre lokalområdena, det är beslutat. Det ska rekryteras 2016 och 2017, som inte är färdigt än. Där har vi fått 60-talet poliser. Men tittar vi på placeringar, det vill säga placerat mot den riktade verksamheten, så har vi placerat cirka 120.

– Vad är det för skillnad på placeringar och rekryteringar? Jo, det är att man har flyttat folk från en allmän verksamhet mot en riktad verksamhet.

Så läget är inte så illa som det ser ut i den här DN-artikeln?

– Nej, nej, det är det inte. Jag tycker det är lite storm i ett vattenglas. Vi har problem med våra förorter på många ställen, vi har arbete att göra och det kommer ta lång tid innan vi kan förändra det reellt i grund och botten. Men det har inte blivit sämre om vi tittar de sista två årens inrapporteringar.

Samtidigt är Appelgren tydlig med att om poliser hämtas från andra områden bli dessa områden också lidande. Totalt sett behöver Sverige fler poliser och det är också en fråga som har kommit högt upp på den politiska dagordningen. Men en bild som mer sällan syns i medier är att situationen faktiskt inte blivit mycket sämre i de särskilt utsatta områdena.

– Jag tycker det har legat stabilt. Min känsla är att det blir lite bättre där vi jobbar. Vi kommer igång med våra samverkanspartner, vi kommer igång med vår polisiära verksamhet som är bättre där vi har förstärkt med några fler, iallafall i vissa delar.

– Sen har vi stora problem i andra lokalpolisområden som inte är särskilt prioriterade, som har fått stryka litegrann på foten. Det är känt. Vällingby, Hässelby, vi har Sollentuna som går väldig tungt. Det finns även delar på södra sidan. Vi är för får poliser, det är vi överens om. Men att hänvisa till den här rapporten och säga att det går käpprätt åt… det är en övertolkning.

Appelgren är tillbaka till den administrativa delen. De stora rubrikerna i flera medier efter artikeln i DN målar upp en bild av krisstämning inom polisen. Men den krisen hörs det ingen av från Appelgren, som alltså arbetar dagligen med just de här områdena.

– Inrapporteringen är bättre än vad det var förra gången när vi inrapporterade. Nästa gång när vi gör en inrapportering, när den nu kommer, så kommer den bli ännu bättre. Vi var väldigt ojämna i kvalitén på inrapporteringen i den dialog vi haft med NOA. Jag tycker det är en administrativ effekt, det som har skett.

Hur ser det ut med nyrekrytering? Kommer ni lyckas fylla upp platserna i Mareld?

– Ja, det kommer vi göra. Det är jag helt övertygad om. Sen kommer det ta tid. Vi behöver anställa fler poliser, experter och civilanställda. Vi jobbar långsiktigt eftersom det inte är någon insats, utan vi jobbar framåt. Vi kommer att förstärka, vi ska lyckas med de här 160. Lyckas vi inte 2017 då får vi fortsätta 2018 med att rekrytera.

Den bild som Appelgren ger delas av en polis på Twitter som själv arbetar i norra Botkyrka. Han menar själv att områden som Fittja och Alby borde funnits med på listan för flera år sedan, men att detta ”mörkats” fram till nu.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag