UD försöker stoppa minnesstund för folkmord – vill inte kränka Turkiet

Mördade armenier och Tobias Billström. Bild: Public Domain/European Peoples Party/CC BY 2.0,
  • Onsdag 19 apr 2023 2023-04-19
E-post

År 2010 erkändes 1915 års folkmord på armenier och andra kristna minoriteter i Osmanska riket av Sveriges riksdag, och sedan dess har det hållits en årlig minnesstund i riksdagen av riksdagens svensk-armeniska vänskapsgrupp. I år är minnesstunden planerad till den 26 april, men nu försöker UD stoppa ceremonin, rapporterar Göteborgs-Posten. 

Skälet är att man inte vill provocera Turkiet, som ännu inte godkänt Sveriges ansökan till Nato. Turkiet är det Osmanska rikets efterträdare och har vägrat erkänna folkmordet på armenier, som begicks under Första världskriget där Osmanska riket deltog på Tysklands och Österrike-Ungerns sida mot Frankrike, Storbritannien och Ryssland.

– Vi planerade minnesstunden som vi alltid gör. Signalen vi har fått är att det svenska utrikesdepartementet anser att minnesstunden riskerar att provocera Turkiet, säger Armeniens ambassadör Alexander Arzoumanian, som är inbjuden att tala under minnesstunden.

Läs även: Ann Linde (S) refererar till armeniska folkmordet som ”massövergreppen” – får massiv kritik

UD ska i förra veckan ha kontaktat gruppledare för M, SD och KD för att meddela att minnesstunden för folkmordet kan äventyra Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet. Påtryckningen bekräftas av Björn Söder (SD), som leder den svensk-armeniska vänskapsgruppen i riksdagen.

– Vi har internt i våra partier blivit uppmanade att inte genomföra ett högtidlighållande i riksdagen i år, säger Söder till GP.

Vänsterpartiets riksdagsledamot Håkan Svenneling (V) är kritisk till UD:s påtryckningar.

– Det är viktigt att hålla minnesstunden av ett omfattande folkmord. Erdogan ska inte få bestämma vad som sker i Sveriges riksdag. Detta folkmord, liksom andra folkmord, uppmärksammas årligen i riksdagen, säger Svenneling till GP.

Utrikesminister Tobias Billström (M) vill dock inte kalla folkmordet på armenier för ett folkmord.

– Det råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda övergrepp mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket. Men enbart ett fåtal länders regeringar har offentligt tagit ställning i frågan och erkänner folkmord och Sverige är inte ett av dem, säger Billström till GP.

Läs även: Trumps tidigare rådgivare: Sverige bör inte böja sig för Erdogans krav

Läs även: USA:s utrikesdepartement godkänner F-16-affär med Turkiet – kan påverka Sveriges Nato-ansökan

1915 års folkmord på armenier och andra minoriteter
  • Folkmordet på armenier och andra kristna minoriteter inom Osmanska riket så som assyrier, syrianer, kaldéer och greker tog fart 1915 i Konstantinopel (nuvarande Istanbul, Turkiet) och utfördes sedan i andra delar av riket. En anledning till folkmordet var att rikets styrande parti Ittihadpartiet, också kallade "ungturkarna", ville skapa en etniskt homogen muslimsk stat, enligt Forum för Levande Historia.
  • Den 24 april brukar räknas som startskott för folkmordet då hundratalet armeniska ledare fängslades, deporterades och mördades av osmanska styrkor. Datumet är numera minnesdagen för folkmordet.
  • Under folkmordet genomfördes horribla illdåd mot främst armenier men också andra kristna. Enligt Forum för Levande Historia ska morden bland annat ha skett genom att människor brändes inne i byggnader, dränktes i floder samt påtvingades hungersnöd. Totalt en miljon armenier beräknas ha dött i massmorden.
  • Större delen av massmordet skedde under åren 1915-1916. Morden och förföljelserna pågick dock ända fram till 1923 då Osmanska riket föll.
  • Utöver massmorden tvingades kristna kvinnor och barn att konvertera till islam, människor drevs på flykt och tvångsdeporterades från sina hem. Kristna helgedomar och kyrkor förstördes.
  • Turkiet har konsekvent vägrat erkänna folkmordet som utfördes av landets föregångare Osmanska riket. Ingen svensk regering har heller erkänt folkmordet.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag