BLOGG Mediernas hantering av den utpekade Aftonbladetmannen väcker många frågor. Nu tar han en ”timeout” och Aftonbladet ska utreda saken. Men händelsen har varit känd av journalister i tio års tid. Varför först nu? Varför är det först när Wallin tar en stor risk och namnger personen som det händer något?

I tio års tid har Cissi Wallin berättat om mediemannen som våldtagit henne. Vad jag förstår har hon pratat med journalistkollegor men även skrivit om det öppet, bland annat i Nyheter24. Men ingenting hände. Aftonbladetmannen kunde fortsätta göra karriär. Han var en makthavare på Sveriges största tidning.

Man kan fundera hur det känts för Wallin att se mannen fortsätta verka på en maktposition. Hans kollegor känner givetvis till händelsen. Journalister på andra stora redaktioner visste. Alla visste, som författaren Camilla Läckberg påpekar på Instagram.

Men sedan hände något. I kölvattnet av Weinstein-skandalen skrev Cissi Wallin återigen om samma ämne. Men med en liten detalj. Hon namngav Aftonbladetmannen.

De första reaktioner jag såg i mitt flöde på Facebook och Twitter var att hans namn var inget nytt. Det har länge pratats om mannen på exempelvis Flashback och dessutom ”visste ju alla redan” sen många år tillbaka. De stora medierna var knäpptysta.

Själv hade jag inte koll på dessa anklagelser. Jag har aldrig arbetat på en stor redaktion och mitt umgänge med journalister i etablerad media är högst begränsat. Dessutom har jag mycket sällan tid att följa skvallertrådar på Flashback, där det dessutom förekommer mycket ryktesspridning.

Men det krävdes inte många frågor till människor som jag anade visste mer. Det var inte en tjej som blivit utsatt, det snackades om flera tjejer. Detta fick jag veta från källor jag litar på. Uppgifterna var inte tillräckliga för att kunna göra artikel av, då krävs att jag får namnen på hans brottsoffer. Men det fanns ett mönster, det tog ingen lång stund att få reda på.

Vi publicerar Wallins berättelse. Att hon pekar ut mannen med namn. Vi avstår från att röja identiteten, men vi kastar ljus på Wallins berättelse. Det är ett stort risktagande Wallin tar då hon riskerar bli anmäld för förtal. Samma sak anar jag att Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén hintade om i de knastertorra raderna när hon då kommenterade anklagelserna.

”Hon har framfört anklagelserna förut. Då anonymt. Nu publicerar hon vår medarbetares namn i ett inlägg på Instagram. Polisen utredde anklagelserna 2012. Förundersökningen lades ned för att brott inte kunde styrkas. Det är polisen som utreder, åklagarna som åtalar och domstolarna som dömer. Det är viktiga principer i en rättsstat”, påpekade Olsson Olsén.

På journalistspråk läser jag det där som att ”passa dig noga Cissi, du gör dig skyldig till förtal”.

Olsson Olséns viktiga princip höll i ett dygn. Nu har den utpekade mannen tagit en ”timeout” och Aftonbladet har tillsatt en egen extern utredare – det är alltså inte polisen som nu utreder utan vad Olsson Olsén kallar ”en expert på sexualbrott”.

Vad är skillnaden mot igår? Kunde inte experten anlitats tidigare?

Jo, fler tjejer vågade träda fram. En efter en berättade de om samma man. De tog samma risk som Wallin först tog. Fortfarande var det tyst i de stora medierna, men Nyheter Idag har rapporterat om varje enskild tjejs berättelse. Utan att namnge Aftonbladetprofilen. Det är fullt möjligt att bevaka detta från start, utan att bryta mot pressetiska regler. En viktig sak att komma ihåg.

Till slut blev det ohållbart, den stora tidningen var tvungen att agera. Resten är historia.

Men det är inte utan att jag har en rad frågor som jag funderar på. Vad hade hänt om de andra tjejerna läst Olsson Olsén på samma sätt som jag gör? Att en förtalsanmälan kan vänta mot den som pekar ut mannen? Vad hade hänt om de inte vågat berätta? Om Cissi Wallin stått där ensam med utpekandet? Hade hon blivit förtalsanmäld?

Tyvärr tror jag att den mäktige mediemannen kunnat sitta kvar på Aftonbladet i tio år till om inte fler kvinnor senare valde att träda fram.

Jag menar, alla visste ju redan ändå. Men de valde att vara tysta.

Även om jag och Cissi Wallin garanterat står långt ifrån varandra i de flesta frågor hoppas jag det finns fler som henne. Som inte ger upp. Jag vet precis hur det känns att bråka med de stora mediedrakarna. Jag minns hur jag smutskastades av Dagens Nyheter med tillhörande svans efter att jag avslöjade när den tidningen mörkade sexövergrepp mot unga flickor.

Men hur det känns att ha varit i Cissi Wallins skor i tio års tid när mediamannen samtidigt gjort karriär, det kan jag ens inte föreställa mig.

PS. Ni som ibland hånar en del feministiska debattörer, fundera igenom den här storyn ordentligt. Alla är inte hispiga dramaqueens när de pratar om hur en del män beter sig.