15 års fängelse för svensk IS-kvinna i Irak – fransmän dömdes till döden

Bild: Voice of America
  • Måndag 27 maj 2019 2019-05-27
E-post 767

Den 29-åriga kvinna med svenskt medborgarskap som åtalades av irakiska myndigheter för samröre med terroristorganisationen IS dömdes på söndagen mot sitt nekande till 15 års fängelse. Tre franska medborgare dömdes samma dag till döden för terroristbrott.

Den 29-åriga kvinnan reste till IS territorium i Irak år 2014 med sina två döttrar för att ansluta sig till sin make, och paret fick ytterligare ett barn på plats i Irak.

Kvinnans make dödades 2016 under ett bombanfall mot Tal Afar nära Mosul i norra Irak. Han var svensk medborgare med irakiskt ursprung och greps tillsammans med två andra män 2011 misstänkt för att ha planerat mord på konstnären Lars Vilks, men friades i domstol.

Läs även: Svensk IS-kvinna åtalas för terrorism i Irak – riskerar dödsstraff

Det är första gången en svensk döms för kopplingar till IS i Irak enligt SVT. Just nu åtalar irakiska myndigheter tusentals personer för kopplingar till IS, ett brott som kan ge dödsstraff enligt irakisk lag.

Tre franska medborgare dömda till döden

På söndagen dömdes tre franska medborgare till döden för att ha anslutit sig till IS, rapporterar The Guardian. 

Kevin Gonot, Leonard Lopez och Salim Machou är de första franska medborgare som dömts till döden för medlemskap i IS av irakiska myndigheter.

Gonot, som greps i Syrien med sin mor, fru och halvbror, har också dömts av en fransk domstol i sin frånvaro till nio års fängelse.

Machou var medlem av den ökända Tariq ibn Ziyad-brigaden,  “en terroristcell för europeiska utlänningar” som utförde attacker i Irak och Syrien och planerade attacker i Paris och Bryssel, enligt amerikanska tjänstemän.

Läs även: Brittiska IS-terrorister kan ställas inför rätta i Irak

Trion greps av de USA-stödda och kurdisk-dominerade Syrian Democratic Forces, och utlämnades till Irak tillsammans med nio andra franska medborgare i februari i år. De har trettio dagar på sig att överklaga sina domar.

Domarna får kritik av människorättsgrupper som Human Rights Watch, som menar att bevisföringen i många domar är bristfällig och att erkännanden har pressats fram genom tortyr.

Stöd Nyheter Idag! Bli PLUS-medlem för 69 kronor i månaden.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag