Han försökte avbryta en våldtäkt och fick plikta med sitt liv. Men hela mediesverige tycks prata om Paolo Roberto istället. Vem fan bryr sig om en grabb uppvuxen utanför Bollnäs som fick sluta sina dagar knappt 20 år gammal när en kändis torskat för sexköp? Tja, fler än du tror faktiskt.

Läs också: Åklagaren: Tommie Lindh försökte INTE avbryta våldtäkt

Den elfte maj dödförklarades en grabb i 20-årsåldern på sjukhuset. Enligt flera uppgifter, dock ännu ej bekräftat från polis eller myndigheter, hade han försökt avstyra en våldtäkt på en fest i sin bostad i Härnösand och då blivit knivhuggen. Den misstänkte våldtäktsmannen och tillika mördaren har invandrarbakgrund från Sudan och ska tidigare varit straffad för brott.

Själv var den nu avlidne uppvuxen i ett litet samhälle norr om Bollnäs. På bilder i sociala medier bär han en hoodie med sverigeflaggan på, bär en svart keps och röker en cigg i en busskur. Som vilken tonåring som helst från en avsomnad bruksort.

Händelsen passar perfekt i ett större narrativ. Den afrikanske våldtäktsmannen inte bara våldtar, han mördar också en oskyldig svensk som försöker rädda undan flickan från den bestialiske brottslingens klor. I sociala medier trendar nu den avlidnes namn, till stor del på grund av att han blivit en symbol som nu används av nationalister av alla valörer.

Är narrativet rättvisande? Säger det något om situationen ”på gatan” idag? Förmodligen gör det just det, tyvärr.

År 1995 misshandlades den då 14-åriga John Hron till döds utanför det lilla samhället Kode norr om Göteborg. Då var narrativet det omvända, förövarna var nazister. Men den händelsen sa också något om samhället i stort. På 90-talet var skinhead-kulturen stor och folk ”på gatan” var rädda för dessa skinnskallar. Med rätta.

Jag minns själv när gick i högstadiet och John Hrons farsa besökte skolan och berättade om mordet på sin son. Det var en stor grej som blev en medial referenspunkt i flera år. Även det med rätta.

Men kommer den nu mördade bli en likadan referenspunkt för hur situationen ”på gatan” ser ut idag? Kommer hans pappa bli inbjuden till högstadieskolor för att berätta om mordet på sin son? Kommer medier skriva långa artiklar, kommer händelsen den elfte maj bli något slags vändpunkt?

Från politiskt håll signaleras nu skärpta straff för sexualbrott. Fler ska in i fängelse, låter Linda Snecker i Vänsterpartiet förstå. Men det är inte mordet på grabben i Härnösand – han som försökte avstyra just ett sexualbrott – som hon syftar på. Istället är fokus på Paolo Roberto som nyligen torskat för sexköp.

Straff för sexköp måste höjas eftersom 1 av 10 svenska män köper sex. Högre straff = större benägenhet att inte begå brottet. I jämförelse med ex gängkriminell som inte berörs om straffet är ett, två eller fem år.

— Linda Snecker (@lindasnecker) May 18, 2020

Men hon säger också något annat i sin tweet. Att det är inte värt att sätta in hårdare åtgärder mot de riktigt grova brottslingarna, som möjligen 20-åringens mördare, eftersom hårdare fängelsestraff ändå inte får dem att rätta in sig i ledet. Däremot de ”svenska männen”, de som har något att förlora, de ska klämmas åt ännu hårdare.

Nej, 20-åringen kommer med all sannolikhet aldrig att få den upprättelse i efterhand som John Hron fick. Han passar inte in i det narrativ som den politiska vänstern och en stor del av medierna driver på. I medielogikens värld är hans liv mindre värt än den lilla smutsiga stunden mellan Paolo Roberto och en prostituerad.

Men medielogiken är inte verkligheten. Bortom Sneckers populistiska utspel och kvällstidningarnas braskande rubriker finns en arbetarklass och vanligt folk. De bortglömda i alla hålor och vrår av vårt avlånga land. De som inte riktigt får plats på agendan. De som knyter näven i fickan och som sällan är de som ”skriker högst”.

Minnet av den mördade grabben behöver inte sluta som ännu en symbol förknippad med radikal nationalism. Vi skulle kunna göra det till något mycket större. En vändpunkt i debatten precis som med mordet på John Hron.

Om så ska ske krävs att långt många fler än nationalister av alla valörer uppmärksammar honom. Hans namn måste nämnas i många fler sammanhang. I riksdagens talarstol, på ledarplats i tidningar och på sociala medier och olika forum. Förhoppningsvis även på en och annan demonstration.

Hans namn är Tommie Lindh.