En granskning utförd av Riksrevisionen visar att Migrationsverkets arbete med återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd eller skyddsstatusförklaring har stora brister, meddelar Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

Granskningen visar att det enbart under år 2020 fanns drygt 13 000 fall där det fanns starka skäl att utreda om personen lever upp till villkoren för sitt uppehållstillstånd.

Som en konsekvens av bristerna har statliga myndigheter och kommuner gjort felaktiga utbetalningar på upp till 430 miljoner kronor under perioden 2013–2020.

De felaktiga utbetalningarna har gått till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, och personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats.

– Bristerna leder till effektivitetsproblem och beror bland annat på att regeringen och Migrationsverket inte har prioriterat detta tillräckligt. Det rimmar dåligt med myndighetens lagreglerade uppdrag, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett uttalande.

Utredningen konstaterar att de regeringar som suttit mellan 2013 och 2022 varken gett Migrationsverket mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelser. Migrationsverket har inte heller tagit fram en samlad process för att initiera, utreda och besluta om återkallelser, och arbetet med dem ingår inte i Migrationsverkets interna produktionsmål, uppföljning eller resursfördelning.

Riksrevisionen pekar även på att flera myndigheter som sitter på den information Migrationsverket behöver för att utreda återkallelser inte får lämna över den på grund av rådande lagstiftning. Exempelvis kan Skatteverket folkbokföra personer med uppgifter som strider mot villkoren för deras uppehållstillstånd, utan att myndigheten får underrätta Migrationsverket.

De beslut om återkallelse som Migrationsverket lyckas fatta vinner dessutom inte alltid laga kraft, eftersom Migrationsverket har svårt att delge de berörda, eller missar att registrera ärendet i sitt system. Nästan hälften av alla återkallade uppehållstillstånd under den utredda perioden saknar registrerat datum för delgivning eller lagakraft.

– Dessa tillstånd är ofta giltiga trots att de återkallats. Det leder till att personerna får fortsatt resa in och vistas i Sverige, och kan ansöka om och ta emot service och förmåner som de inte längre skulle ha haft rätt till, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

Läs även: Anställd på Migrationsverket: ”Vi släpper ut långt fler på gatan än vi utvisar”