Forskningsstudie: ”Apatiska” flyktingbarn hjälps inte av uppehållstillstånd

Foto: Kat Jayne/Creative Commons
  • Tisdag 3 aug 2021 2021-08-03
E-post 506

De ”apatiska” flyktingbarnen har länge varit ett uppmärksammat fenomen där föräldrar uppgett att deras barn drabbats av apati efter att familjen fått ett utvisningsbeslut. Fenomenet har på senare år kritiserats där många menat att barnen tvingats fejka sin diagnos för att ge familjen uppehållstillstånd. Nu har en ny forskningsrapport kommit som visar att det bästa sättet att behandla barn med diagnosen är att separera dem från föräldrarna och inte ge familjen uppehållstillstånd.

2019 blossade debatten kring de ”apatiska” barnen upp igen efter ett reportage i magasinet Filter av Ola Sandstig.

I reportaget intervjuar Sandstig två tidigare ”apatiska” barn. De uppger att deras föräldrar tvingade dem att spela apatiska för att familjen skulle få stanna i Sverige. Det påtvingade skådespeleriet fick dem att må mycket dåligt och den ene av dem – en man som i reportaget kallas ”Nermin” – berättar att han som tolvåring försökte ta livet av sig.

Läs även: Apatiska” flyktingbarn avslöjar: Vi tvingades spela sjuka

Socialstyrelsens diagnos för ”apatiska” barn är ”uppgivenhetssyndrom”. I ett vägledningsdokument skriver man att ”den i särklass mest effektiva ’behandlingen'” för barn med uppgivenhetssyndrom är att ge hela familjen permanent uppehållstillstånd.

”Ingen behandling känns angelägen för familjerna innan det börjar bli tydligt för dem att något händer i själva frågan om uppehållstillstånd”, står det i dokumentet.

Forskningsstudie om annorlunda behandling

Snart två år efter det uppmärksammade reportaget i Filter har en ny forskningsstudie kommit i frågan. I studien undersöker forskarna, som bland annat är från Karolinska och Lunds universitet, behandlingen av barn med uppgivenhetssyndrom.

Forskningsstudien går igenom behandlingsresultat från behandlingshemmet Solsidan i Skara, som har använt en egen metod för att behandla barn med uppgivenhetssyndrom. Istället för att följa Socialstyrelsens vägledning har man separerat barnen från sina föräldrar och i stort sett behandlat dem som om de vore friska.

Läs även: Barnpsykiater om de apatiska: ”Vi i vården har bidragit till grav barnmisshandel”

Enligt forskningsstudien är resultaten slående.

Av de 13 berörda barn vars journaler forskarna gått igenom återhämtade sig samtliga 8 barn som separerades från sina föräldrar. Av de 5 som inte separerades var det enbart 1 som återhämtade sig. Detta efter att ha genomlidit något som enligt forskarna kan tolkas som en panikattack.

Uppehållstillstånd hjälper inte

Studien visar heller inte att uppehållstillstånd skulle vara till någon hjälp.

De barn vars familjer inte beviljades uppehållstillstånd återhämtade sig i samtliga fall. Bland de som fick uppehållstillstånd var det däremot återigen bara 1 av 5 som gjorde det.

I slutsatsen till studien skriver forskarna att den familjeorienterade approach som utgör Socialstyrelsens vägledning bör ifrågasättas i ljuset av resultaten, trots studiens begränsningar i form av urval och tillvägagångssätt.

Läs även: Ola Sandstig om skandalen med de ”apatiska” barnen: ”Medierna skötte renhållningsarbetet”

Läs även: Överläkare: Apatiska asylsökande felbehandlades med tung medicin och elchocker

De apatiska barnen
  • Första dokumenterade fallet av "uppgivenhetssyndrom" skedde 1998 i norra Sverige då en tjetjensk pojke förblev sängliggande, apatisk och behövde matas av omgivningen. Detta medan familjen väntade på uppehållstillstånd. När familjen fick uppehållstillstånd återhämtade sig pojken, enligt forskningsstudien som denna artikel hänvisar till.
  • Antalet "apatiska" pikade mellan 2003-2005. Enligt forskningsstudien fanns det mellan januari 2003 till april 2005 424 observerade fall av barn med åkomman. Barnen som drabbades av uppgivenhetssyndrom kom främst från migrantfamiljer med bakgrund i forna Sovjet och forna Jugoslavien. Samtidigt fanns det kritiska röster som menade att det inte kunde uteslutas att barnen tvingades att spela apatiska.
  • 2006 gjorde journalisten Gellert Tamas ett reportage om ämnet för Uppdrag Granskning. Han skrev senare en bok i ämnet som utkom 2009. Enligt Gellert Tamas gick det då inte hitta stöd för att barnen tvingades spela apatiska. Tamas rapportering i ämnet fick stort genomslag.
  • 2014 introducerade Socialstyrelsen diagnosen "uppgivenhetssyndrom" som användes för att diagnosticera de "apatiska" flyktingbarnen.
  • 2019 kom Ola Sandstig ut med sitt omtalade i reportage i magasinet Filter. I reportaget intervjuar han två tidigare barn med uppgivenhetssyndrom som uppger att de tvingades spela apatiska för att familjen skulle få uppehållstillstånd. Sandstig tilldelades Guldspaden för reportaget. I en intervju med Nyheter Idag (länkad i artikeln) säger han att han inte tror att syndromet finns.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag