”Jihadister kan komma in i landet utan att vi vet om det”
SVERIGE De svenska gränskontrollerna har allvarliga brister som ska vara åtgärdade om fem år. Men risken är att jihadister redan har lyckats ta sig in i landet – utan att myndigheterna har någon koll.
Kvällsposten var först att rapportera om en hemlig Schengenrapport som visar på stora brister i de svenska gränskontrollerna. Sveriges Radios Ekot följde upp avslöjandet på måndagen med ny information. Hela organisationen kring gränskontrollerna sågas i den nya rapporten som EU-kommissionen snart tänker offentliggöra.
Läs mer: Gränskontrollerna sågas – ska fungera om fem år
En av de konkreta brister som medierna redan har avslöjat finns på flygplatsen Arlanda. Där känner personalen inte till de profileringslistor och riskindikatorer som har tagits fram för att identifiera återvändande jihadister. Ardavan Khoshnood, kriminolog vid Malmö universitet, menar att det är det största problemet.
– Det mest allvarliga är att så kallade jihadister kan komma in i landet utan att vi vet om det. Det är den absolut allvarligaste biten i det här, säger han till Svenska Dagbladet, och fortsätter:
– Många som jobbar ute som gränskontrollanter har kanske jobbat med något annat tidigare. De får någon veckas utbildning och sen ska de kontrollera pass och så har de inte ens tillgång till vad de ska vara uppmärksamma på. Det kan vara alltifrån att personen kommer från ett specifikt område där vi vet att jihadister rest mycket, eller att man är plockig och nervös eller svettas mycket.
Gränspolischefen Patrik Engström har sagt till Ekot att det kommer att ta fem år att åtgärda de problem som EU-kommissionen pekar ut. Ardavan Khoshnood påpekar att det redan nu kan vara för sent och att jihadister troligen har tagit sig in. Rakhmat Akilov är ett exempel.
– Det har länge funnits en naivitet hos oss. Säger Engström fem år så är det fem år. Det kommer ta lång tid innan vi kan bygga en gränskontroll som är värd sitt namn. Man får inte glömma att polisen är en myndighet som går under regeringen och styrs därifrån. Men denna rapport öppnar upp ögonen på våra politiker att faktiskt göra någonting, säger Ardavan Khoshnood.
