SVERIGE Skatteverket satsar resurser på att granska nätverk som ordnar falska kontrolluppgifter. De falska kontrolluppgifterna ligger till grund för att kriminella kan erhålla pensionspengar på falska uppgifter samt ordna oäkta uppehållstillstånd.

Flera hemliga nätverk inhämtar falska kontrolluppgifter och ger vidare dem till kriminella för att kunna genomföra bedrägerier. Med hjälp av falska kontrolluppgifter lyckas de kriminella lura åt sig pensionspengar och pengar från försäkringskassan, uppger Expressen.

Den 12 januari 2018 fick en Malmöbo ett brev hem till sig från skatteverket som informerade om att Skatteverket anser att hans kontrolluppgift för 2016 bygger på ren förfalskning. Hans deklarerade inkomst på 225 168 kronor för 2016 ströks helt och hans pensionsgrundande inkomst sattes ner till 0 kronor.

Det är ett skånskt bolag som skickar in falska uppgifter till Skatteverket, bolaget är numera satt i konkurs och det är ytterst oklart vem som faktiskt äger bolaget.

Pia Bergman på Skatteverket leder arbetet för att avslöja de falska kontrolluppgifterna. Hon berättar att arbetet mot de kriminella nätverken har pågått i flera år men att hon nu får utökade resurser för att ta itu med problemet. Enligt henne finns det särskilda motiv till att de kriminella nätverken tar sig tid till att bygga upp falska kontrolluppgifter och förbättra sin kreditvärdighet.

– I dagsläget skulle jag vilja säga att det handlar om bedrägerier. Tidigare var det vanliga syftet att få utbetalningar från Försäkringskassan med hjälp av en falsk kontrolluppgift. Nu skulle jag vilja säga att det handlar om att skaffa en fasad mot polisen och skaffa sig en kreditvärdighet för att kunna genomföra bedrägerier, berättar Pia Bergman till Expressen.

I slutet av 2017 gjorde Skatteverket ett besök hos ett företag och hittade bevis för att företaget bedrev bedrägerier med falska kontrolluppgifter för att anordna uppehållstillstånd. Företaget använde sig av falska arbetsgivarintyg som kan användas för att ordna falska uppehållstillstånd.

– Vi misstänker att det årligen kommer in flera tusen falska kontrolluppgifter. Men ingen vet säkert hur många. Vi kan hantera och utreda mellan 300 till 400 ärenden om året. Vi uppskattar, men vet inte heller det säkert, att varje falsk kontrolluppgift kostar samhället cirka 1 miljon kronor, säger Pia Bergman.