STOCKHOLM Januaripartierna – S, C, L och MP – sätter allt hårdare press på svenska företag att skriva på kollektivavtal. Nyligen utökade man möjligheten för företag att korttidspermittera anställda till 80 procent. Men företag utan kollektivavtal – däribland många framstående techbolag – får sämre villkor.

Incitamenten för att ansöka om korttidspermitteringarna utökas ytterligare.

I mitten av april meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) och samarbetspartierna MP, C och L att den anställde nu kommer att kunna gå ner till 20 procent av arbetstiden och behålla 88 procent av lönen. Arbetsgivaren står för 28 procent av lönekostnaden och staten tar resten.

Men villkoren är fortsatt olika för företag med och utan kollektivavtal.

Tillväxtverket, som har ansvar för att administrera stödet skriver på sin hemsida:

”Har man inte ett kollektivavtal, så ska minst 70 procent av medarbetarna inom driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.”

Det innebär i praktiken att exempelvis en butik med både fysisk butik och en onlinebutik skulle tvingas permittera alla lika mycket även om lagerpersonalen skulle ha fullt upp och butikspersonalen väldigt litet att göra.

Om butiken skulle teckna kollektivavtal – som ofta är på upp till tre år – skulle de däremot kunna skräddarsy permitteringarna tillsammans med facket.

I Stockholm har ett internationellt erkänt techbolagkluster växt fram med både svenska bolag – som Spotify och Klarna – och internationella som Microsoft.

Flera av bolagen, bland annat Spotify, har valt att inte ha kollektivavtal. Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på arbetsgivarorganisationen Almega, säger i en intervju med Arbetsmarknadsnytt att det bara är ungefär en fjärdedel av it-företag med mer än tio anställda som har tecknat avtal.

– Avtalen är inte tillräckligt moderna. Framför allt handlar det om att företagen i dag gör mycket individuella lösningar för sina medarbetare, som passar den enskilde medarbetaren och företaget, säger Koskinen.

Inför den första versionen av korttidspermitteringar lobbade de två fackförbunden LO och SSR för att diskriminera företag utan kollektivavtal. Man drev på för att tvinga alla företag att ansluta sig till kollektivavtal.

”LO och Akademikerförbundet SSR anser att arbetsgivare utan kollektivavtal inte ska ha möjlighet att ansöka om stöd enligt det nya systemet. LO framhåller att en facklig motpart är en garant för att korttidsarbete används när det är relevant och att arbetstagare skyddas och inte tvingas att gå med på uppgörelser.”

Företag utan kollektivavtal fick till slut trots LO:s och SSR:s protester möjligheter att ta del av korttidspermitteringarna. Men med sämre villkor.