Statsfinansierade medier lovas ytterligare 140 miljoner av dina skattepengar
”Nu vidtar vi en konkret och tydligt åtgärd, för att värna den oberoende journalistiken i hela landet”, säger kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) när hon presenterar ytterligare ekonomiskt stöd till statsfinansierade medier. Totalt lovas ytterligare 140 miljoner kronor år 2020 i utökat mediestöd.
Det skattefinansierade stödet till medier godkända av staten kommer utökas med 140 miljoner kronor nästa år. Det meddelar kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) i ett uttalande på Miljöpartiets hemsida. Det extra skattefinansierade stödet motiveras med att ”starka och oberoende” medier är viktigt för demokratin.
”Att medierna kan granska makthavare och ge människor insyn och information är en förutsättning för en fungerande demokrati. I tider av fake news, inskränkt pressfrihet och med krafter som vill begränsa det fria ordet är satsningar på starka och oberoende medier extra viktigt”, skriver Miljöpartiet på sin hemsida.
Det ”oberoende” mediestödet delas ut av politiker
Systemet med press- och mediestöd är ett statligt verktyg där politiker delar ut skattemedel till de medier som anses uppfylla de statliga kraven. Formellt är kraven för statligt stöd allmänt formulerade, exempelvis andel av egenproducerat innehåll, allmän tillgänglighet och egna redaktionella resurser.
I Mediestödsnämnden sitter emellertid flera aktiva politiker som beslutar vilka medier som ska få ta del av skattepengarna. Tidningen Nya Tider, som av kritiker beskrivs som högerextrem, har varit föremål för skiljaktiga meningar i nämnden. I början av året reserverade sig nämndens ledamot och vänsterpartisten Rosanna Dinamarca från beslutet att ge Nya Tider stöd.
Motiveringen var att Dinamarca inte tycker om tidningens politiska innehåll.
Av de så kallade ”alternativa” medierna är Nya Tider ensamma om att söka presstöd. Det har från politiskt håll funnits en rädsla att fler medier, som politikerna ogillar, ska söka samma stöd som övriga medier får. I en utredning för det nya mediestödet fanns ett förslag, som emellertid inte gick igenom, om en ”demokratiparagraf” med syfte att kunna stänga ute misshagliga medieaktörer.
Anette Novak, som var särskild utredare för Medieutredningen, förklarade demokratiparagrafen med att medier som beviljas stöd måste följa en så kallad ”demokratisk värdegrund”. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke menade då att detta kommer leda till mer statlig och politisk styrning.
”Den styrning som Funcke med rätta oroar sig för existerar i dag, då politiska partier nominerar och fattar besluten i Presstödsnämnden”, svarade Novak ärligt och öppet. Det utökade mediestödet motiveras av kultur- och demokratiministern med att ”oberoende” medier måste stärkas.
– Nu vidtar vi en konkret och tydligt åtgärd, för att värna den oberoende journalistiken i hela landet, säger hon.
Hej!
Det är många som likt dig läser Nyheter Idag.
Till skillnad från många av våra konkurrenter tar vi inte emot något presstöd eller deltar i statligt finansierade projekt (Faktiskt.se). Det gör oss mer oberoende. Samtidigt är vi frivilligt medlemmar av det pressetiska systemet.
Att vi inte har något statligt stöd innebär att vi själva bestämmer över vårt innehåll. Att vi själva bestämmer vilka frågor vi ska bevaka och att de vi står till svars för är våra läsare. Därför kan vi också utmana och pressa politiker, vi kan granska de frågor som vi tror att våra läsare anser är angelägna.
För att klara av det här behöver vi ditt stöd. Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av dem som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier. Klicka på länken, det går snabbt och du gör en stor insats för oberoende journalistik. Tack.
