SVERIGE Resultaten av Sveriges biståndsarbete i Afghanistan har i huvudsak varit svaga. Det konstaterar den nya rapporten Punching Above its Weight or Running with the Crowd?, som tittat på Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan under åren 2002-2020.

I rapporten, som Dagens Nyheter tidigare har rapporterat om, riktas kritik mot den svenska biståndsinsatsen som man menar till större delen inte har bidragit till någon gynnsam utveckling i landet.

– Finansieringssätten har ofta gått utanför budget och utan att gå via landets regering, och finansieringsnivåerna – inte minst de militära utgifterna – har bidragit till att skapa en stat som är mer beroende av externa intäkter än av inhemska, säger Afghanistanexperten Adam Pain, som har sammanställt rapporten, enligt Dagens Nyheter.

Läs även: Tyskland utesluter bistånd till talibanskt Afghanistan – Sverige: ”Kommer fortsatt att vara högt”

En av slutsatserna i rapporten är att de biståndsarbeten som lett till bäst resultat är de som fokuserat på småskaliga, mer konkreta problem. Exempel på sådana är vägar, skolor och hälsofaciliteter (exempelvis sjukhus).

De insatser som fungerat sämst är de som riktats mot mer mjuka värden, som att förändra beteenden eller bygga kompetenser.

14 miljarder kronor

Under de senaste 20 åren har Sverige i runda slängar gett 14 miljarder kronor i bistånd till Afghanistan. Primärt är det biståndsmyndigheten Sida som fördelat pengarna.

Enligt Adam Pain har de stora inflödena av ekonomiskt bistånd haft en negativ inverkan på att landets stabilitet. Det har heller inte hjälpt att biståndsorganisationerna varit så många och därtill saknat en naturlig ledning.

Läs även: Nytt miljardbistånd till Palestina

Mångfalden av aktörer har lett till att det afghanska utrikesdepartementet fått samarbeta med 23 vitt skilda internationella organisationer. Dessa har för det mesta arbetat efter egna arbetssätt och haft olika syn på hur en god utbildningspolicy bör vara utformad.

Ett annat problem är att flertalet organisationer enbart fokuserat på enskilda regioner i landet. För det mesta där det har investerats militärt.

– Sverige har inte varit immunt från att göra det misstaget. Det har också förekommit konkurrensmodeller, där narkotikabekämpningen varit ett extremt exempel. Inte nog med att de främsta aktörerna – USA och Storbritannien – har haft konflikter, det har också varit konflikter mellan myndigheter i de respektive länderna, säger Pain, enligt Dagens Nyheter.

Kritik mot Sida

Pain riktar också kritik mot Sida som han menar brister i sitt arbetssätt, medan en organisation som Svenska Afghanistankommittén enligt honom har arbetat mer föredömligt.

I rapportens slutsats står det att mycket av det svenska biståndsarbetet inte tagit hänsyn till hur Afghanistan fungerar som land. Det har i sin tur bidragit till biståndet i hög mån varit missriktat.

”Om vi har lärt oss någonting, så är det att externa interventioner inte bygger legitima och kompetenta centralstater, utan bara blir en del av problemet”, står det i en av rapportens slutsatser.

Kritik riktas också mot Sidas uttalade strategier som enligt rapporten varit ”orealistiska” i sin omfattning och vilja att göra skillnad.

”Över tid har de blivit mer ambitiösa i sin omfattning och i viss mån ännu mer bortkopplade från verkligheten i Afghanistan”, står det i rapporten.

Läs även: Svenskt jättebistånd till utbildning i Tanzania

Läs även: Nye ministern backar biståndsmiljarderna: ”Bra för oss”