LEDARE Det blev ett jävla liv efter att debattören Emma Dominguez lät publicera en debattartikel hos konkurrenten Nyheter24 med titel ”Du som är vit kommer alltid vända oss ryggen”. En lång rad kritiker menar att resonemanget är rasistiskt, vilket det förstås är, men det finns poänger i det Dominguez faktiskt skriver.

Det började med en debattartikel hos konkurrenten Nyheter24, en plattform som i princip tar in lite vad som helst så länge det har förutsättning att ge klick. Gott så, i grunden är inte Nyheter Idag mycket bättre. Men artikeln är problematisk, den är svepande och anklagande mot människor som har en vit hudfärg.

”Dear white people. Hur kommer det sig att du, när du säger dig kunna termer som rasifierad och “förstår dina privilegier”, fortfarande söker och tar uppdrag och jobb i orten för att berätta vår historia genom din vita blick”, inleder Emma Dominguez sin debattartikel.

Resonemanget är att vita människor tar de jobb som borde gå till ”rasifierade”, alltså människor med en icke-vit hudfärg. På så vis exploateras och utnyttjas de rasifierade av vita människor, ett resonemang som inte är helt nytt hos en del av de som kallar sig antirasister. På samma sätt anklagas även resonemanget för att vara rasism då det tar sin utgångspunkt i människors hudfärg.

Men debattören Emma Dominguez har en poäng. Hon riktar udden mot journalister, kulturarbetare, regissörer och producenter – ungefär samma människor som andra beskriver som eliten på Södermalm.

Nu känner inte jag Dominguez och jag har aldrig träffat människan. Men vad jag förstår har hon arbetat som fritidsledare och enligt Nyheter24 pluggar hon på konstfack. Dessutom bor hon i Alby. Om vi nu tänker oss att man vore en invandrartjej, engagerad i arbeten som hör till den mer sociala sfären och att man bor i invandrartäta förorten Alby – hur blir man då bemött av chefer och beslutsfattare inom kommunen och offentlig sektor?

Mina fördomar säger att det är dessa människor som är själva kärnan i politisk korrekthet, de som jag antar att Dominguez har erfarenhet av och adresserar i sin text. Det är batikhäxorna och kulturtanterna, socionomerna och de som hon kallar ”vita antirasister”. För det stämmer nog till viss del, för att vara riktigt jävla politiskt korrekt och mentalt urspårad krävs nästan att man är har en bakgrund i svensk medelklass med adress i närheten av Södermalm.

”Varför fortsätter du att sno våra historier? Är det för att din privilegierade uppväxt bara gett dig historier där du kan skildra ångestfyllda midsommarkvällar eller göra konst om mens? Har dina privilegier gjort dig så vit och blek att du tror att det är okej att äta upp allt annat? Att suga ut oss?”, skriver Dominguez.

Som tidigare poängterats, jag känner inte Dominguez över huvud taget, men om det huvudsakliga mötet med det etablerade samhället sker genom dessa batikhäxor som vill göra konst om mens, och att de människorna någonstans sätter bilden av en svensk eller de hon beskriver som ”vita” människor, då kan jag någonstans förstå hennes raseri. Hon är även kritisk till att dessa ”vita privilegierade” människor vill göra karriär på berättelsen om invandraren och det är också en poäng jag håller med om. Jag har själv erfarenheter av det där.

Men det finns två saker som jag tycker Dominguez gör som är fel. Det ena är att använda begreppet ”vit”, det beteendet som jag upplever att hon kritiserar har mer med vänstermedelklassen på Södermalm att göra än ”vita” människor överlag. Det sitter inte i hudfärgen och det är farligt att koppla beteenden till vilken nyans någon har på skinnet, oavsett vart udden är riktad. Det blir lika mycket rasism som om jag skulle vilja argumentera för att svarta människor minsann har vissa egenskaper.

Det är också just på grund av den retoriken som Dominguez, men även Nyheter24, möter hård kritik. Tyvärr blir hela debattinlägget rasistiskt.

Det andra som jag menar att hon gör fel handlar om målet för Dominguez. Hon vill själv få vantarna på de bidrag och skattefinansierade jobb som ryms inom den här soppan av alla vänsterflummiga och mångkulturella bidragsprojekt. Det är en fajt jag aldrig tror hon kommer vinna, dem hon kallar ”vita” och ”privilegierade” är bara ömmande för invandrare och deras berättelser när det finns pengar, eller möjligen bra PR att hämta. Annars skiter de ett stort stycke i både Dominguez och Alby.

Likaså, när Dominguez och hennes vänner inom identitetsvänstern pratar om strukturer tror jag det beror på att de betraktar hela det här statliga, offentliga bidragssystemet från insidan. Jag tolkar Dominguez och hennes vänner som att de skönjer ett hyckleri och en påklistrad fasad och att det där bakom döljer sig strukturer där de från förorten, i regel invandraren, är längst ner på karriärstegen. Och att invandraren ska stanna där.

Men, felet ligger i att hon ställer upp på deras spel. Så länge man suktar efter de bidrag som värdegrundsprofeterna instiftar ställer man också upp på de cyniska incitament som bidragen är till för att upprätthålla.

Jag skulle också kunna försöka göra karriär inom medie- och kulturbranschen genom att i huvudsak spela kortet att jag är förtryckt och rasifierad. Jag skulle också kunna försöka komma åt de där bidragen som batikhäxorna vill att jag ska springa efter. Men jag hade blivit deras nyttiga idiot, ett verktyg i deras PR-maskineri. Istället har jag kommit långt mycket längre genom att stå utanför hela det där och göra min grej.

Jag förstår varför man adresserar ”vita kroppar”. Det blir ett hyckleri om det etablerade samhället, genom bidragsfinansierade institutioner, säger att man ska låta invandrare och ”icke-svenskar” ta plats samtidigt som cheferna och beslutsfattarna består av just vita, ofta medelklassiga, socionomer och batikhäxor. Givetvis kommer inte de ”vita” kulturarbetarna, journalisterna eller politiskt korrekta eliten vilja flytta på sig för att ge plats åt en människa för att denna är invandrare eller ”rasifierad”. De vill använda invandraren som ett verktyg för att bevisa sin egen godhet, att tro något annat är bara naivt.

Det här systemet är socialism. Jag har skrivit det innan, rasismen kommer från vänster. Det går inte att ovanifrån kompensera olika orättvisor och skapa ett rakt igenom rättvist system. Jag menar att det är bättre att lägga ner institutionerna, lägg ner public service och skrota alla värdegrunder. Åt helvete med systemen som skapar strukturerna. Låt istället var och en bli sin egen lyckas smed.

Jag är nämligen övertygad om att i ett samhälle där invandraren konkurrerar mot ”kulturtantens konstverk om mens” på lika villkor – alltså fritt från bidrag och styrningar ovanifrån – kommer de flesta invandrare lyckas bra mycket bättre än den institutionsskadade privilegierade batikhäxan.