Reduktionsplikten, så som den nu är utformad, kommer inte gå att genomföra fram till 2030. Dessutom togs beslutet om att införa den på svaga grunder där riksdagen fick ett bristfälligt underlag. Det menar Riksrevisionen i en ny granskning.

”Riksrevisionens granskning visar att reduktionsplikten, jämfört med andra åtgärder i transportsektorn, har förutsättningar att bidra framför allt till målet om minskade utsläpp från inrikes transporter till rimlig kostnad”, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.

”Med den nuvarande konstruktionen är reduktionsplikten dock inte möjlig att genomföra fram till 2030, på det sätt som riksdagen har beslutat. Det beror på att gällande regelverk och befintlig teknik på några års sikt inte tillåter en så stor inblandning av biodrivmedel som den nuvarande reduktionsplikten kommer att kräva”, fortsätter de.

Läs även: Konkurrensverket sågar bensinbolag efter utspel om reduktionsplikten

Vidare konstaterar myndigheten att reduktionsplikten bidragit till att driva upp dieselpriset i högre utsträckning än de ansvariga politikerna förutspådde. Något som enligt Riksrevisionen till viss del har att göra med en oförutsedd prisökning av biodrivmedel.

Framåt 2030 kan reduktionsplikten, i dess nuvarande utformning, i väldigt hög utsträckning påverka priset på diesel.

Riksrevisionen skriver att högre bränslepriser framför allt kommer att påverka folk på landsbygden. Dessutom finns risken att drivmedelsleverantörerna beslutar sig för att ta en straffavgift snarare än att blanda in biodrivmedel vid prisökning.

Därtill hävdar Riksrevisionen att regeringen och Energimyndigheten har gett riksdagen ett bristfälligt underlag inför genomförandet av reduktionsplikten, som infördes 2018.

Bland annat borde man ha gjort en analys om det skulle finnas tillräckligt med råvaror så som etanol och biodiesel för att bränslebolagen skulle använda det för inblandning.

– Det vi konstaterar i rapporten är att riksdagen inte haft ett beslutsunderlag som på ett tillräckligt sätt belyser reduktionspliktens olika risker och konsekvenser, säger Riksrevisionens projektledare Peter Jörgensen till Ekot.

Reduktionsplikten blev en stridsfråga i valrörelsen där det blågula blocket lovade ändring vid maktskifte. I maj meddelade Tidöpartierna att man till årsskiftet sänker reduktionsplikten till 6 procent för bensin och diesel, vilket ledde till raseri från den rödgröna sidan.

Läs även: Rödgrönt raseri när blågula sänker reduktionsplikten: ”Klimatsveket är ett faktum”