SVERIGE/FINLAND Statsminister Magdalena Andersson (S) har sagt att en svensk Natoansökan skulle ”destabilisera den här delen av Europa” – ett uttalande som väcker frågor i Finland.
– Om en Natoansökan ses som en för stor risktagning för Sverige, kan man anta att det enligt samma logik vore betydligt värre att backa upp Finland i krig, säger forskaren Charly Salonius-Pasternak.

– Om Sverige skulle välja att skicka in en Natoansökan i det här läget så skulle det ytterligare destabilisera den här delen av Europa, sade Magdalena Andersson på en pressträff på tisdagen.

Finska Hufvudstadsbladet rapporterar att uttalandet har väckt ramaskri bland säkerhetspolitiska forskare. Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, är en av dem.

– Det var en fras som man har hört förr i Finland, det vill säga innan kriget expanderade i Ukraina. Men efter att så skedde, har inga ledande politiker i Finland formulerat sig på det viset. I Finland inser politikerna att man genom att uttala sig så (som Andersson gjorde), tillämpar den ryska inramningen och ger Ryssland beslutanderätt om man ska gå med i Nato eller inte. I Finland låter man bli att formulera sig som Andersson gjorde, eftersom det skulle begränsa vårt manöverutrymme, säger Salonius-Pasternak till tidningen.

– Om Sverige som militärstrategiskt befinner sig längre från Ryssland än Finland, anser att ett svenskt Natomedlemskap vore destabiliserande, då måste man anta att Sveriges regering också tycker att ett finskt Natomedlemskap vore det, säger forskaren.

– Ifall Finland under rådande läge skulle välja att gå med i Nato, skulle Sverige i och med det här vara den första som har kritiserat Finlands beslut efter Ryssland.

Hufvudstadsbladet: Vilken betydelse har uttalanden av det här slaget för det finsk-svenska försvarssamarbetet?

– Jag är nästan säker på att vi snart kommer att få höra bortförklaringar att Natouttalandet inte har något att göra med våra länders försvarssamarbete. Men om Sverige anser att redan en Natoansökan i sig är destabiliserande, kan man mycket väl fråga sig hur Sverige skulle ställa sig till att ge Finland militärt stöd om Ryssland angriper Finland. Om en Natoansökan ses som en för stor risktagning för Sverige, kan man anta att det enligt samma logik vore betydligt värre att backa upp Finland i krig, säger Salonius-Pasternak.

Läs även: Polen vill skänka sovjetiska stridsflyg till USA – får nobben

Läs även: De välkomnar ukrainare på flykt: ”Ett antal stora skillnader”